Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I08 K. LEVIN
1646, att i fråga 0111 dagsverksskyldigheten en viss
förordning måtte göras, »eftersom en part därmed något högt
besväras».1
Förhållandet gaf också landshöfdingen Åke Hansson
anledning att förfråga sig i detta ärende hos k. m:t, som förklarade,
att allmogen väl kunde ha orsak att besvära sig i denna sak.
Men enär det vore gängse bruk på ön, »att bönderna skola göra
allt prästernas arbete», något, som därför icke stode att helt
plötsligt förändra eller förbjuda, så borde landshöfdingen tillse,
att inte något »obilligt missbruk» förekomme, så att bönderna
blefve öfver höfvan besvärade. Men å andra sidan borde han
icke heller helt tvärt fråntaga, prästerna deras rättighet. Han
skulle därför söka, »så vida han med fog och godt maner göra
kan, att retranchera däraf, hvad han obilligt finner och
olide-ligit, brukandes däruti discretion».2
Prästerskapet å sin sida upptog frågan om sina ekonomiska
angelägenheter i sina riksdagsbesvär 1647. De åberopade
därvid de privilegier, som det andliga ståndet där på landet hittills
njutit och som ursprungligen beviljats dem af forna saliga
konungar i Sverige, och begärde att erhålla bekräftelse på dessa
privilegier. Därvid uppräknade de såsom sådana »tionde af strand
och land, lefvandes och dött, offer, matskud, likpenningar, fri
våning, tuning, arbetsdagar med allt annat, som prästerskapet
af urminnes tid hafver haft och njutit». Emellertid hade man
icke att uppvisa några sådana privilegier, som här åberopades.
K. m:t förklarade därför, att dessa privilegier först bort
presenteras, så att k. m:t kunde få kännedom om deras innehåll, innan
någon resolution lämnades på prästerskapets begäran. Men då
detta icke »nu i hastighet» kunde ske, så hade k. m:t för att
sommar och höst emot tarfvelig mat och dryck såsom ock af inhyses folk, af
dem de eljest intet undfå, bör förhållas, såvida därpå tillförene ingen viss
ordning befinnes vara gjord, efter det sätt, som på en och annan ort kan
härtill varit brukligt eller prästerskapet hädanefter med sina åhörare kunna
blifva ense om.» Förnämligast afses dock tvdligen här just Gotland och
andra förut danska provinser. Wilskman, Svea rikes ecclesiastique Verk
I, s. 155.
1 R. A. — I sin res. d. 27 mars 1647 lofvade k. m:t låta sin guvernör
Häröfver rannsaka och icke låta allmogen »öfver skäl och billigheten med
desslike dagsverken betungas». Stegeborgssaml. Handl. rör. Karl Gustafs
förläningar, Gotl. R. A.
2 R. R. d. 11 juli 1646.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
