Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFÖRANDET AF SVENSKT KYKKOSKICK PÅ GOTLAND
I 2 t
Den svenska årsberäkningen af dessa nådår infördes, som
sagdt, af Brodinus. Han underrättade sitt prästerskap om det
på riksdagen 1664 af prästeståndet fattade beslutet att låta det
löpande året till nästkommande 1 maj betraktas som tjänsteår
och det följande året utgöra nådåret och förfrågade sig, hur
man här skulle praktisera i denna sak. Hans präster voro icke
sena att ansluta sig till det svenska bruket i detta stycke, och
beslut fattades, att änkan skulle njuta både tjänsteår och nådår,
»därtill alla svarade samteligen ja».1
En annan fördel, som Gotlands präster gjorde anspråk på
för sina änkor, var skattefrihet på det af dem bebodda
hemmanet. Därom gjorde de ansökan i sina riksdagsbesvär 1649.
Och regeringen medgaf, att prästänkorna skulle få åtnjuta ett
hemman »kvitt och fritt för alla vissa och ovissa där afgående
utlagor, extraordinarie krigshjälpen undantagandes».2 Men när
Karl Gustaf mottagit ön som förläning, betraktade han den
prästänkorna i detta stycke medgifna friheten såsom förlänad
endast »på behaglig tid». Och enär k. m:ts donationsbref, på
grund hvaraf han öfvertagit ön, innehöll, att alla »behaglig tids
friheter» skulle upphöra liksom alla »lifstidsfriheter», när
inne-hafvarna däraf afledo, beordrade han sin guvernör att låta
indraga detta privilegium vid deras död, som nu innehade det,
och att icke för framtiden meddela några sådana friheter, enär
prästänkorna på Gotland ej borde ha »mer att pretendera, än
som uti Sverige vanligt är».3 I de förut omtalade besvär,
hvarmed Gotlands präster uppvaktade drottning Kristina vid hennes
tillfälliga besök i Sverige 1660, begärde de, att prästänkorna
skulle återfå den frihet, drottningen förut beviljat dem, hvartill
drottningen förklarade sig så mycket mer benägen, som hon
erinrade sig hafva under sin regeringstid medgifvit änkorna denna
förmån.4 Detta privilegium blef sedermera vid flera tillfällen
bekräftadt. Så skedde det genom generalguvernören Seved
Bååts resolution på de besvärspunkter, som till honom
inlämnades 1668 å prästerskapets vägnar af superintendenten Brodinus
1 V. P. d. 28 aug. 1666.
2 K. res. d. 3 apr. 1649, 31 okt. 1650.
3 Karl Gustafs instrukt. f. guvernören Sparre d. 11 dec. 1652, mom. 6.
K. bref. V. A.
4 Dr. Kristinas resol. d. 28 nov. 1660, mom. 7. K. bref, V. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
