Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
II. LEVIN
icke skulle vika ifrån, hvad de förklarat som sin mening. Och
så följde en prästerskapets »betänkning» rörande de frågor,
prosten hänskjutit till dess öfvervägande. Man förklarade, att
prosten icke »affekterat» ämbetet, utan hade han sökt befrielse
därifrån och endast på grund af trägna uppmaningar frän
prästerskapets och borgmästare och råds sida låtit förmå sig att
påtaga sig »samma besväring». Han hade ock ärligen, kristligen
och berömligen förestått ämbetet, så att, om det så behagade
Gud och höga öfverheten, »önska vi oss ingen bättre». I fråga
om Castens examen och ordination hade ingenting förekommit
i strid mot Guds ord, kyrkoordinansen, kungliga privilegier och
det apostoliska bruket, hvadan Casten borde anses som lagligen
invigd, hvarför ingen heller kunde förbjuda honom hans
ämbetsförvaltning utan att »strida emot Gud».
Den sålunda uppsatta handlingen skulle stadfästas med
tre-dingssigillen å samtligas, både närvarandes och frånvarandes,
vägnar.
Denna tilldragelse karaktäriserar ställningen i stiftet, när
Brodinus öfvertog ämbetet. Hvad som skett, kunde denne
naturligen icke låta oanmärkt passera. Hans första ingalunda
angenäma uppgift, när han kommit öfver till stiftet, blef alltså
att hålla räfst med sitt prästerskap. Det skedde på hans första
möte med prästerskapet. Det var den 26 maj och följande
dagar 1657.
Prosten androg till sitt försvar, att han såväl af
prästerskapet som af borgmästare och råd var utsedd till förman för
stiftet. Likaledes anförde han till sitt urskuldande, att Strelow,
innan han fått kunglig fullmakt, endast utsedd af prästerskapet,
förrättat ordination. Han åberopade ock prästerskapets af Karl
Gustaf 1652 stadfästa privilegier rörande gotlänningarnas
befordran på ön.
Äter stodo de infödda gotlänningarna, som togo sin prost
i försvar, och de inflyttade svenskarna, som ogillade, hvad som
förelupit i fråga om ordinationen, såsom bestämda partier emot
hvarandra. De senare ogillade nu icke blott den skedda
ordinationen. De sökte ock fritaga sig från ansvaret för
superintendentsvalet. Gotlänningarna åter- åberopade det bruk, som
förut rådt på ön och som afvek från »den manering uti Sverige
till att utvälja förman». Animositeten var tydligen tämligen
stor; det var också just dagarna innan den danska krigsförkla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
