Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.37
i proportion därefter. Prästernas skattskyldighet omnämnes
icke uttryckligen. Att regeringens afsikt var, att äfven de
skulle utgöra denna skatt, framgår dock däraf, att det sägs, att
om någon, »anten präst eller lekman», åberopar någon frihet,
som han redan under den danska tiden njutit, så måste han
för att fortfarande få del däraf, nöjaktigt bevisa, att han
verkligen ägt sådan frihet.1
I en senare på året gifven kunglig resolution till
landshöfdingen förnyar regeringen sin befallning om silfverskatten. Här
stadgas uttryckligen om prästernas skyldighet att erlägga samma
skatt. Landshöfdingen hade nämligen i ett nytt memorial
klagat öfver det deficit, som årligen uppkom till växande belopp i
den gotländska staten, och öfver tillgängliga penningmedels
otillräcklighet till garnisonens och betjäntes aflöning, om icke
silfverskatten pålades landet. Han förfrågade sig med anledning däraf,
huruvida den fortfarande skulle utgå till 4 rdr för hel gård och
till 8 rdr af prästerna.2 Regeringen godkände förslaget.
Prästerna skulle sålunda betala 8 rdr; prostarna skulle vara fria.3
Emellertid klagade prästerna redan följande år i sina
riksdagsbesvär, att de lidit af missväxt och af sina åhörares armod, och
begärde fördenskull en nedsättning af den till 12 dlr s. m.
utgående skatten till 8 dlr, hvilken begäran af regeringen villfors.4
Aret därpå, 1650, begärde äfven allmogen af liknande
anledning, missväxten föregående år, lindring i samma skatt. I
sin resolution förklarade k. m:t, att de, som i följd af
missväxten blifvit så utarmade, att de ej förmådde betala ifrågavarande
skatt, skulle af landshöfdingen därifrån befrias.5
Detta år, 1650, androg prästerskapet åter i sina
riksdagsbesvär sin skattskyldighet och förfrågade sig, huruvida det vore
befriadt från alla skatter, som ej voro upptagna i jordeboken,
sålunda från silfverskatten, skjutspenningar, båtspenningar och
kostpenningar. Innan ärendet afgjordes, hördes landshöfdingen,
som framhöll, att silfverskatten, som under den danska tiden
varit en extraordinarie pålaga, numera vore uppförd i
jordeböckerna som en ordinarie ränta, hvadan ingen ändring kunde
1 K. res. d. 5 jan. 1648. R. R.
2 Ulfsparres mom. 1648.
3 K. m:ts res. d. 31 juli 1648.
4 K. res. d. 3 apr. 1649.
6 K. m:ts res. på Gotlands allmoges besvär d. 30 okt. 1650.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
