Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 138 H. LEVIN
ske däri utan stor förvirring i staten. Kostpengar, som utlades
vid tingen, kunde prästerna icke med skäl fordra befrielse ifrån,
»emedan de lag och rätt såväl som bönderna pläga bruka och
behöfva.»1 Sådan blef också regeringens resolution. Däremot
medgafs prästerskapet äfven för framtiden den nedsättning i
silfverskatten, som föregående år blifvit beviljad.
Denna silfverskatt var emellertid synnerligen impopulär bland
prästerna, hvadan den ofta gaf anledning till mycken förargelse.
Brodinus måste på prästmötet 1666 rikta en allmän förmaning
till prästerskapet »till lydighet mot världslig öfverhet och dess
betjänte, som sölfskatten emottaga.» Närmaste anledning till
denna erinran gaf väl det klagomål, som vid det samtidigt hållna
kapitelsammanträdet framställts af befallningsmannen Elias Starck
mot trenne prästmän för att på ett oskickligt sätt hafva bemött
befallningsmannens utsände, då de kommit för att indrifva
skatten. Hans utsände blefvo, klagade han, af en del präster
»öfver-fallna med hårda ord, ja, hugg och slag och afjagade ur
prästgården». En af de anmälda prästmännen förmanades att
hörsamt och godvilligt utgöra kronans skatt och höfligt mottaga
dem, som gå kronans ärenden samt ofelbart och i rättan tid
erlägga skatten. En annan kyrkoherde, hvars hustru i mannens
frånvaro, då domaren kommit för att panta, mottagit den
pantande med skymfliga tillmälen — hon hade sagt: »Skulle du
komma till att rifva i en ärlig mans gård, du gateflacker och
klippekluter» —, erinrades om att förmana sin hustru att visa
hörsamhet mot kronans tjänare, för så vidt hon ville undgå att
stå till svars och plikta för sitt otillbörliga uppförande.2
En synnerligen viktig funktion i fråga om provinsens
försvenskning hade naturligtvis de undervisningsanstalter, som
funnos på ön. De kräfva ett närmare beaktande.
Då Gotland blef svensk besittning, fanns en skola i Visby.
Vi kunna åtminstone i någon mån följa dess öden från
reformationens dagar. Den synes för öfrigt ha funnits redan under
den katolska tiden. Under tiden närmast efter reformationen
tyckes den ha legat tämligen i lägervall under den oreda och
ovisshet, i fråga om hvart Gotland skulle höra, som då var
1 Se en konc. skrifv., inneliggande i prästerskapets besvär 1650.
»Prästerskapets besvär, Visby stift.» R. A.
’ V. P. d. 28, 29 aug. 1666.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
