Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 142
H. LEVIN
fortfarande de ringa bidrag, som inflöto från staden och
landsbygden. För sitt underhäll voro lärarna för öfrigt hänvisade
till de nådepenningar, som kunde inflyta för den sång, hvarmed
skolan vid högtidliga tillfällen uppvaktade stadens borgare.
Under sådana förhållanden är det inte sa mycket att undra
öfver, att det i en skrifvelse några år efter det den storartade
staten var uppgjord, säges, att både docentes och discentes
måste lifnära sig med bettleri.1
Skolan kom aldrig heller att motsvara, hvad man 1649
af-sett, att den skulle blifva, en trivialskola, ehuru den ofta i
officiella handlingar under den följande tiden hedras med detta
namn. När Karl Gustaf som arffurste erhöll Gotland i
förläning, förständigade han sin landshöfding på ön, Sparre, att
konferera med superintendenten, huruvida man kunde inrätta
skolan i enlighet med den nya skolordningen. Därjämte fick
landshöfdingen i uppdrag att taga reda på, »hvaruppå
skolestaten af ålder hafver varit funderad.»2 Emellertid har hertigens
omsorg för Visby skola, för så vidt bevarade handlingar gifva
vid handen, ej lämnat något spär efter sig.
Brodinus sökte göra, hvad göras kunde, af Visby skola
under de i ekonomiskt afseende svära förhållanden, hvarunder
den släpade sig fram. Han hade att vaka öfver, att påbudet
om gotlänningarnas studier vid svenska läroanstalter efterlefdes.
Men härför var det nödvändigt, att skolväsendet på ön bragtes
i så pass drägligt skick, som det under rådande förhållanden
var möjligt. Det var också en af hans första omsorger, sedan
han tagit öns kyrkliga ledning om hand. Han framhöll för sitt
prästerskap, huru nödvändigt det vore, att man hade en »väl
beställd skola» på ön, så att den, som ägnade sig åt studier,
här kunde komma så långt i sina stycken, att han kunde
»härifrån fruktsamligen förskickas till Uppsalæ academiam, varandes
de studier, som där trakteras, kapabel.» Men härför fordrades,
framhöll han vidare, både dugliga lärare och nödiga medel.
Lärarna måste själfva vara akademiskt bildade män. Så långt
tyckes man förut ej vågat sträcka sina anspråk. Det vore
därför rådligt, att »några goda ingenia af landsens barn» i tid
be-flitade sig om studier, så att man hade lämpliga personer af
öns ungdom att tillgå för att tillgodose skolans behof och icke
1 Gahne, Bidrag t. Gotlands historia under åren 1645—1654, s. 9, not.
2 Karl Gustafs mem. t. Sparre d. 11 dec. 1652.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
