Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFÖRANDET AF SVENSKT KYKKOSKICK PÅ GOTLAND I 2 t
nödgades att taga »några främmande». Helt säkert var
Brodinus för egen del ej så ovillig att taga »främmande», d. v. s.
fastlänningar, till skolmästare, om sådana stått till buds. Med
sitt hot om att taga främmande afsåg han nog att sporra sina
gotlänningar till uppoffringar för öns skolväsende. — Hvad
medlen beträffade, hvilka behöfdes för skolans utveckling, var
det en sak, som fordrade »allas råd».’ Som vi strax skola se,
gjorde Brodinus, hvad han kunde för att bereda nödiga medel,
att skolverksamheten inte alldeles skulle stanna i stöpet.
På prästmöte 1666 var frågan om skolan åter före. Den
togs upp därmed, att superintendenten uppmanade dem, som
hade barn i skolan, att icke i förtid skicka barnen till
akademien utan låta dem stanna i skolan, vare sig här eller »i andra
trivialskolor», tills de blifva »svarsgoda att resa till akademien.»
Pastor i Ostergarn uttalade därvid den önskan, att de här hemma
mätte kunna förberedas för sina universitetsstudier. Det borde
därför praktiseras som tillförene, »att en sådan skola kunde
upprättas, att de kunna blifva sådana karlar, som tillförene äro här
blifne», hvartill svarades, att det vore väl, om så kunde ske.2
Det ser sålunda ut, som om skolan åtminstone inte gått framåt
oaktadt Brodini bemödanden.
Det torde ha varit .Brodini förtjänst, att skolmästaren under
sagde superintendents ämbetstid erhöll ett personligt lönetillskott
af allmänna medel, belöpande sig till 80 dlr s. m. Utsikten att
fortfarande kunna beräkna detta understöd blef dock icke stor,
sedan drottning Kristina 1667 lätit öfverlämna Gotland på
arrende åt en köpman Jakob Momrna i Stockholm. Att denne
icke hade något synnerligt intresse för öns bästa, blef snart
uppenbart. Klagomål emot honom föranledde en undersökning
på ön. När nu prästerskapet genom sin superintendent 1668
vände sig till generalguvernören Seved Bååt och hos honom
gjorde framställning om, att nyssnämnda understöd, sedan den
skolmästare, som därmed hugnats, afgått, fortfarande skulle få
utgå till efterträdaren, svarade generalguvernören, att han ej
kunde se, huru det »sig fogeligen vill låta göra.» Emellertid
ville han göra, hvad han kunde för att förmå Momma att
utgifva de 80 dalerna ät skolmästaren.3 Någon synnerlig effekt
1 V. P. d. 26 o. 27 maj 1657.
2 V. P. d. 28 aug. 1666.
3 Seved Bååts res. d. 27 aug. 1667. Kungl. bref. V. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
