Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFÖRANDET AF SVENSKT KYKKOSKICK PÅ GOTLAND
I 2 t
att valet skall ske med magistratens samtycke. Det var några
dagar efter det nyssnämnda kungliga brefvets af d. 9 maj 1685
datum — d. 14 i samma månad —, som Spegel från Stockholm
afsände en skrifvelse till sitt kapitel i Visby, hvari han erinrade
om, att den ena kollegan i stadens skola, Joh. Britman, begärt
afsked. »Ty beder jag», heter det, »att eders ärevördigheter
ville utvälja en eller tvenne af sitt collegio, som är tillstädes
vid hans afträde och dens installation, som rector scholæ med
den Iofl. magistratens samtycke dit igen förordnar». Det hade
väl legat närmast till hands, att superintendentens rätt att
tillsätta lärare utöfvats af hans kapitel, då han själf var förhindrad
att handlägga ärendet. Anledningen till, att han det oaktadt
gick sitt kapitel förbi, torde möjligen ha varit den, att han ej
var förvissad om, att ett val i kapitlet skulle gå i den riktning,
han ansåg tjänlig för öns försvenskning. I samma skrifvelse
uppdrar han emellertid åt sina konsistorialer »att låta rannsaka
om scholans tillstånd, docentium industria et vita nec tion
discen-tium profectu».1 Stjernman åter låter lärartillsättning företagas
i kapitlet. Af protokollet synes, som det varit kapitlet — ej
blott superintendenten —, som utsett de lärare, som, såsom
ofvan blifvit omtaladt, antogos d. 7 okt. 1687.
Som vi sett, befordrades från Spegels tid och under de
närmast följande superintendenterna fastlänningar till
rektorstjänsten. Emellertid sågo gotlänningarna ej med alltför blida
ögon, att deras egna förbigingos. De åberopade skolordningens
föreskrift, att rektorer helst skulle tagas från det stift, där
skolan var belägen. Superintendenterna åter, som hade att svara
för stiftets försvenskning, ansågo det helt naturligt nödigt, att
stiftets enda högre läroanstalt stod under ledning af infödd
svensk man. När Sepelius erhållit befordran till Rute pastoråt,
uppstod en tvist mellan superintendenten och borgerskapet vid
tillsättandet af efterträdare åt den afgångne rektorn.
Borgerskapet åberopade nyssnämnda föreskrift i skolordningen och tog
sig, klagar Kolmodin i skrifvelse till k. m:t, »ett ovanligt optåg
för händer», i det att »de 16 stadens män, som knappt kunna
läsa svenska, mycket mindre förstå sig uppå, hvad som en
rector scholæ tillhörer», ville votera på innehafvare af
rektorstjänsten, hvarvid de ville hafva en gotlänning tillsatt. Kolmodin
1 Visby kons:ii akter II, s. 1051.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
