Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förklarar sig väl under andra förhållanden gärna hafva velat gå
deras önskningar till mötes, men bland gotlänningarna kunde
icke uppspåras lämplig kandidat, som på samma gång ägde
den utbildning och den praktiska erfarenhet i skolarbetet, som
var nödvändig för tjänstens innehafvare. Han ville därför
befordra dåvarande konrektor Norander, hvilken öfver 20 år
arbetat i skolan och därunder ofta bestridt rektorstjänsten. Denne
var dock, tillägger Kolmodin, såsom svensk »här intet
angenäm». Superintendenten hade tagit honom öfver till ön på
grund af k. m:ts vilja, att Gotlands folk skulle »naturaliseras
till svenska språk och seder». Slutligen begärde Kolmodin, att
k. m:t täcktes utse tjänliga medel »att hålla hvar och en inom
sina skrankor».1 Norander blef också, oaktadt magistratens
invändningar, skolans rektor.
Sedan Visby skola kommit under ledning af svenska män,
kunde den på ett verksammare sätt bidraga till’Gotlands
sammansmältande med det svenska moderlandet. Därigenom kom
nämligen svenska språket till sin rätt. Och med språket följde
snart det svenska sinnelaget. Det visade sig, att Spegel hade
rätt, då han i en skrifvelse, som han lät uppläsa i de gotländska
församlingarna med befallning, att barnen skulle undervisas i
det svenska språket, yttrade, att tungan är »en ginväg till
hjärtat, och att språkets jämlikhet är ett kraftigt medel till sinnenas
och gemyternas förtroliga förening». Att på det sättet
åstadkomma en närmare förening mellan de olika folkelementen
bidrog i icke ringa mån Visby skolas verksamhet under denna
tid. Dess betydelse i detta hänseende inskränkte sig icke blott
till stadsbefolkningen. I skolan grundlades det svenska
sinnelaget hos dem, som skulle blifva präster och lärare äfven på
landsbygden.
Det gällde ock att bringa skolväsendet på öns
landsbygd i det skick, att därigenom naturaliseringen kunde
befordras. Något folkskoleväsen kan man ju under denna tid
knappast tala om i de gamla svenska provinserna.
Förhållandet var något annorlunda i de från Danmark nyförvärfvade
landskapen. Redan den gamla danska kyrkoordinansen innehöll
bestämmelser rörande folkundervisningen. Den skulle bestridas
1 Kolmodins skr. t. k. m:t d. 5 okt. 1706. Visby kons. t. k. m:t. R A
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
