Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 2
H. LEVIN
svenska språket vid folkundervisningen.1 I början af sin
verksamhet på ön synes han inte allt för rigoröst ha sökt tillämpa
konungens påbud om bruket af svenska tungomålet. Så lät
han utan anmärkning den danska katekesen förekomma vid
barnundervisningen. Senare visade han sig emellertid icke lika
medgörlig. Svenska språket skulle allmänt brukas vid
undervisningen. Endast den svenska katekesen fick af ungdomen
begagnas. »De åldriga, som förr hafva läst catechismum på
danska, måge därvid blifva, allenast de kunna göra reda för sina
kristendomsstycken.» Understundom stötte han dock på
motstånd från folkets sida. Särskildt hade han anledning att vara
missbelåten med förhållandena i norra tredingen. Han måste
låta erinra församlingarna därstädes om det ansvar, »som på
gensträfvighet och olydnad följa plägar».
Stjernman visade samma intresse för folkundervisningen, och
han höll lika strängt på svenska språket. En »pædagogus»
skulle åtminstone kunna svenska katekesen utantill. Eljes skulle
han mista sin lärartjänst »såsom en ocapabel till sådan tjänst».
Lärarna borde enligt k. m:ts förordning vara svenska män.
Stjernman insåg väl, att detta endast var en from önskan.
Skol-mästarne voro, väl utan undantag, gotlänningar. Han måste
därför tillägga, att »efter här är ganska ondt efter sådana
pæ-dagogos», så måste man låta sig nöja med dem, man kan få.2
— Vidare föreskref Stjernman till det »svenska språkets
befrämjande», att alla, som icke lärt sig »catechismum och annat
slikt», skulle lära sig den på svenska. Läraren ägde »intet
annat språk för folket läsa än svenska vid tjänstens förlust, till
görandes». Detta skulle gälla utan undantag. Det tillägges
därför, att äfven den gamle danskfödde skolmästaren i Gothem
måste läsa den svenska katekesen, »om han vill sin tjänst
behålla». I sammanhang härmed förordnade Stjernman, att såväl
gamla som unga skulle lära sig catechismum canonicum, d. v. s.
själfva textorden. De skulle därför alla infinna sig hos
skolmästaren, och om de äldre inte ville underkasta sig dennes
undervisning, skulle de åtminstone vara närvarande och höra på.
De, som vägrade komma tillstädes, skulle bötfällas, och skulle
skolmästaren få en del af böterna.3
’ Kvrkohist. Årsskrift 1903, s. 312 ff.
3 V. P. d. 19 jan. 1687.
3 Prot. d. 9 febr. 1688.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
