Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFÖRANDET AF SVENSKT KYKKOSKICK PÅ GOTLAND I 2 t
Påbudet om att äfven de äldre skulle inställa sig till
skol-mästarnes undervisning, väckte dock allvarligt motstånd. När
konsistorii preses på prästmöte följande år hörde sig för, huru
påbudet efterkoms, klagade samtliga prästerskapet öfver
församlingarnas tredska att infinna sig i kyrkan, när
sockenskolmästaren där repeterar katekesen med ungdomen, liksom ock öfver
kyrkovärdarnas tröghet att utpanta böterna af dem, som
»ab-sentera sig». De förebära, att de därvid »blifva med onda ord,
hugg och annat slikt öfverfallna». Hvad för öfrigt folkets
framsteg i katekesen och svenska språket beträffar, »gratulerade sig
prästerskapet däröfver, att ungdomen förkofrar sig däruti vackert,
undantagandes några få, som äro mycket stumma att lära». En
af konsistorialema, Göran Oxenwaldt i När, klagade emellertid,
att han fått ungt folk från andra församlingar, som inte kunde
katekesen på svenska. Det gaf preses anledning att varna
prästerskapet för att i denna sak »connivera» med folket. Den
det gjorde, borde akta sig, att han icke drabbades af det straff,
som k. m:t stadgat rörande det skånska prästerskapet, att den
präst skall mista kappan, som gör sig skyldig till försummelse
i fråga om befrämjandet af det svenska språket.1
För folkets kristliga fostran och undervisning voro de
primitiva skolorna synnerligen otillräckliga. Prästerna fingo därför
icke försumma, hvad på dem ankom. De hade att sörja för
sina åhörares kunskap i katekesen. Bestämda föreskrifter därom
voro gifna redan i den gamla danska kyrkoordinansen. Däri
föreskrefs nämligen, att prästerna på landsbygden skulle på
söndagen predika öfver dagens evangelium en half timme, »oc den
anden halff time skal brugis til at forklare Bornelerdom udi».
Dessa katekesförklaringar tyckas emellertid ha kommit tämligen
ur bruk i den danska kyrkan. Man fick nöja sig med att fordra,
att ett stycke af katekesen helt enkelt upplästes.2 Prästerna
behöfde därför erinras oin sin plikt i detta hänseende genom
en kungl, förordning af den 27 mars 1629. De voro, heter det
där, enligt ordinansen »endeligen oc vden nogen Forsømmelse»
förpliktade att använda den senare delen af predikotimmen till
att förklara barnalärdomen, på det både gamla och unga skola
förstå sin barnalärdom »oc den vijde at føre till brug i Lijff oc
1 V. P. d. 24 sept. 1689.
- Koch, Gudstjenesten i den danske Kirke efter reformationen.
Kirke-hist. Saml. Femte Række I, s. 356 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
