- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Elfte årgången, 1910 /
166

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I I 66

H. LEVIN

ren eller prästen — i sammanhang med men icke under
gudstjänsten hade man, som sagdt, kommit bort från det gamla
bruket på ön att använda en del af predikotimmen till
uppläsning och förklaring af katekesen. En af de frän den danska
tiden ännu kvarlefvande prästmännen, Peder Briant i Levede,
erinrade om, hvad som förut varit brukligt här i stiftet,
nämligen att från predikstolen uppläsa ett stycke af katekesen och
förklara det, och frågade, om inte samma bruk åter borde
upptagas. Superintendenten berömde och gillade det, »helst efter
det är ock i Sverige brukeligt». Därmed fick dock ingenting
afkortas på katekisationen efter predikan.1

Försök gjordes äfven att praktisera predikoförhör. Pastor
i Hangvar frågade i kapitlet d. 22 juli 1686, om det var
kapitlet till behag, att han efter predikan examinerade sina åhörare,
hvad de hade lärt. Han ville veta kapitlets mening, »ifall där
någon skulle låta sig finnas häremot obstinat». Pastorns
uppsåt gillades såsom något, som hvarje pastor borde göra. Han
åtvarnades dock, att han »fogeligen härutinnan med folket
umgår».2

Sedan Stjernman verkat ett par år på ön och hunnit sätta
sig in i de säregna förhållandena här, fann han, att de af
kyrkolagen prästerna ålagda katekesförklaringarna jämte förhör före
gudstjänsten svårligen läto sig praktiseras här, enär hvarje pastor
hade flera församlingar att sörja för. Han sökte därför
återinföra det gamla bruket att låta katekesförklaringen ingå som ett
moment i predikan och därmed utbyta de fristående
katekesförklaringarna. Han framhöll därföre på prästmöte 16S8, att
»catechismipredikan kan conjungeras och infattas uti evangelii
predikan loco exordii eller ock clausulæ». Katekesförhöret
kunde däremot verkställas af skolmästaren före predikan.
Fortfarande höll han på, att de äldre icke mindre än de yngre skulle
inställa sig till detta förhör. Därtill borde pastorerna med godo
söka förmå dem.3 På följande års prästmöte påbjöds allmänt,
att katekesförklaringen skulle utgöra inledning till predikan, ej
dess afslutning, »emedan det är kyrkoordningen mera
likmä-tigt».4

1 V. P. d. 20 jan. 1687.

2 V. P. d. 22 juli 1686.

8 V. P. d. 12 sept. 1688.

4 V. P. d. 24 sept. 1689.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1910/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free