Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFÖRANDET AF SVENSKT KYKKOSKICK PÅ GOTLAND
I 2 t
För att göra folket villigare att inhämta sina
kristendomsstycken hade det redan under förra delen af 1600-talet blifvit
tämligen allmän sed bland prästerskapet i Sverige att fordra
nödig kristendomskunskap såsom villkor för nattvardsgång och
för ingående af äktenskap. Stadganden härom intogos också
såväl i Laurelii och Emporagrii kyrkolagsförslag som också,
såsom bekant, i 1686 års kyrkoordning.1 Brodinus sökte införa
bruket också på Gotland. På sitt möte med prästerskapet d.
26 o. 27 maj 1657 utfärdade han en del stadganden för sitt
stift. Däribland föreskref han också, att det icke skulle vara
barnen tillåtet att öfvergifva skolan, när de första gången varit
till den heliga nattvarden. »Fördenskull, att de icke för bittida
scholan förlåta och sedan sin catechismum under bänken kasta»,
förordnade han, att den som ville gifta sig, först hade att
undergå katekesförhör. Den som icke bestod i pröfningen, fick
icke ingå äktenskap, förrän han eller hon lärt sin katekes i
skolan, ett stadgande, som skulle tillämpas »dem själfva till
undervisning och androm till åtvarsel».
Stadgandet härom måste under följande superintendenter
ofta upprepas. Spegel påminte vid sitt ämbetstillträde prästerna
att icke tillåta unga personer gifta sig, förrän de kunde sin
katekes. Han öfvervakade också, att stadgandet iakttogs.
Likaledes höll Stjernman strängt på, hvad kyrkolagen i detta
afseende fordrade. I fråga om nattvardsgång föreskref han den
ordningen, att de, som önskade taga del däri, skulle 8 dagar
förut anmäla sig hos sin kyrkoherde för att examineras dagen
före nattvardsgången. Därifrån fick ingen befrias, »ehvad han
är yngre eller äldre, högre eller lägre, man eller kvinna».
Åtminstone skulle han kunna »catechismum canonicum» utantill
och förstå den. — Vid ett annat tillfälle framställdes med
anledning af kyrkolagens stadgande, att ingen fick tillåtas gå till
nattvarden, med mindre han kunde göra reda för sig i sina
kristendomsstycken, den frågan till Stjernman, huruvida
stadgandet skulle så förstås, att vederbörande skulle kunna
katekesen »verbotim», förrän han slappes fram till Herrens nattvard,
eller om det kunde vara nog, att han kände innehållet och
kunde besvara frågor därom. Detta senare kunde väl, framhöll
Stjernman, tolereras i fråga om dem, som hade dåligt minne.
1 Kap. 8 § 3, 15 § 11. Jfr Anjou, Svenska kvrkans historia, s. 313,
516 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
