Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Lundström. Ur »själfbekännelser» från början af förra århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uli »SJÄLVBEKÄNNELSER» FRÅN BÖRJAN AF FÖRRA ÅRHUNDRADET 193,3
sinnet, är dock den förnämligaste näring för oss människor
såsom förnuftiga och tänkande.
3. Absolut nyttigt är endast den värksamhet, som lifvas
af kärleken till Gud (och vidare af Guds kärlek, af välvilja för
medmänniskor) och den nytta, som man sålunda söker skaffa,
medförer ock en direct och omedelbar hugnad och näring för
vår inre människa, vår själ och vårt hjerta, utom den hugnad,
som medelbart följer af vårt arbete.
‡. Betydelsen af ordet nytta och nyttigt har blifvit
förnedradt genom de dåliga föremål och afsigter, de flesta människor
välja för sin värksamhet, men så dåligt detta föremål än må
vara, så gifver det en viss hugnad af arbetet, hvarigenom man
tror sig närma sitt mål. —
Ja man förväxlar småningom medlen för målet, så att man
bortglömmer det sednare. Så t. e. den girige, som begynte
med att samla pengar såsom medel till uppehälle och nöjen,
frågar sluteligen icke efter något annat nöje än det att samla,
och för att öka sina skatter är färdig att förneka sig ej blott
alla kostsamma nöjen, utan äfven det nödvändiga.
j. Unga människor och ännu ej stadgade söka vanligen
endast efter den directa njutningen, men fråga föga efter det nyttiga.
6. Hvad spel -nöjet angår, så är det af olika slag. Dels
spelar man för att vinna; men både girigheten och
herrsklyst-naden är sjelfvisk, gudlös, oädel. — Derföre beslöt Cleon att
genast lämna till sin fattig-cassa allt, hvad han vunnit på spel,
och att icke af spelvinsten (som nu icke mer var hans, utan de
fattigas tillhörighet) utan af sin egen cassa betala spelförluster.
Men sådant oagtadt kände Cleon samma håg, då han var i
sällskap att spela, såsom tillförene. Men hurudant var nu det
intresse beskaffadt, som han fortfor att känna vid spel? Ej var
det egenteligen sjelfvisk vinningslystnad, eftersom han aldrig för
sig behåll [i] t något af vinsten — dock — begäret att icke förlora
och begäret att fä cassera in något för sin fattig-cassa, upfyllde
nu det1 fordna vinningsbegäret.
Ar det brist på angenämare sysslosättning, som gör
spelnöjet välkommit, äfven för aldeles oegennyttiga människor —
Således, sedan det kommit ur modet att i sällskap tala om
alf-varsammare saker, och man snart uttaladt om bagateller eller
hvardagligheter, så blifva spel nästan oumbärliga. —
1 Hdskr.: den
Kyrkohist. Årsskrift 1910. I 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
