Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Nat. Beckman. Hvem har döpt Olof Skötkonung?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVEM HAK DÖPT OLOF SKÖTKONUNG ?
2I5
tydligt som död. När Stenar dog, veta vi icke, men vi veta, att
han fick afsked 1238 med pension ur biskopsgodsen (Dipl. Suec.
I, n:r 299). Detta år är absolut terminus a quo, man kan väl
antaga, att biskopen njöt sin pension någon tid, och så kan man
säga, att originalet till biskops-, lagmans- och konungalängd
härstammar från 1240-talet. I den nämnda uppsatsen söker jag göra
vissa tillägg. Jag söker visa, att synpunkten ger vid handen,
att det icke kan vara fråga om en prästerlig författare.
Författaren är lekman, ja, man kan säga, att han är lagkarl. Snarast
skulle man vilja gissa på någon lagman, som utgått ur Lagman
Eskils skola. Men därtill ger materialet icke tillräckligt fog.
Vi hade ju också häradshöfdingar, och någon af dem kan vara
auktor.
Hildebrands oriktiga kronologi har förledt honom till ett
misstag på ett område, där han är en ovanligt framstående
auktoritet. Biskopslängden talar på ett ställe om »penningar blå»,
mörka pengar, som sättes lika med »erpenningar»,
kopparpenningar. Hildebrand anser sig däraf kunna sluta, att interpolationer
gjorts vid afskrifningen. Men detta, som kunde sägas, om
originalet vore »från början af 1200-talet», gäller icke alls nu.
Det ställe, där kopparpenningarna omtalas, gäller midten af
1100-talet. Men Sverige ägde ett århundrade före Knut Eriksson icke
eget mynt. Att landet då använde grannlandets mynt, är ju
gifvet nog, eftersom en skatt till Skara kyrka bestämdes i
penningar. Och detta har författaren vetat. På 1240-talet var det
danska myntet (»Borgerkrigsmynten», »moneta cuprea»)
grundligt förstördt genom uppblandning med koppar. 1231 hade
tvist uppkommit, om det kunde godtagas vid uppbärandet af
Peterspenningen.1 Nu var det, som vi påpekat, en lagkunnig
lekman, som skref biskopslängden. Han tror (det är hans enda
misstag), att danskt mynt äfven på 1100-talet var detsamma som
dåligt mynt. Och så passar han på att plädera för sin
lekmanna-ståndpunkt: Eftersom skatten är bestämd i dåligt danskt mynt,
så bör det kunna gå för sig att betala den i sådant.
Det kronologiska misstaget har äfven förledt Hildebrand att
frånkänna biskopslängden i dess äldre del vitsord rörande
tillvaron af en verklig tradition i fråga om den äldre tiden. Jag
skall villigt erkänna, att traditionen varit svag, delvis förvirrad,
1 Hildebrand, 111. Sv. Hist. II, s. 180 eller utförligare Sveriges mynt
under medeltiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
