Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Nat. Beckman. Hvem har döpt Olof Skötkonung?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I 8
NAT. BECKMAN
men jag skall framhäfva, att vi måste sätta källan betydligt
högre, än Hildebrand gjort. Afskrifvaren har icke varit benägen
för interpolationer, såsom Hildebrand tror. Då han kommit dit,
där hans källa slutar, så gör han vid hvardera längden så, att
han lämnar några raders mellanrum. Han vågar alltså icke
interpolera på rak arm. Han tar sig en betänketid, som kommit att
räcka bortom hans död. Då en präst (ty att skrifvaren var en
sådan, erkänna alla) icke vågar utan grundlig pröfning
rekonstruera sitt eget stifts biskopslängd för de sista åttio åren, då har
han visat en försiktighet, som förbjuder, att man utan särskildt
tvingande skäl skyller honom för interpolationer.1
Misstron mot källan har gjort, att Hildebrand icke
tillgodogjort alla dess uppgifter. Olof Skötkonungs dop nämnes, såsom
rimligt är, både i biskops- och konungalängden. Det är blott
uppgifterna på det förra stället, som Hildebrand tagit med.
Men de som stå i konungalängden, äro af större värde.
Vid granskningen af samtliga hithörande uppgifter förefaller
det, som om man borde gå ut från, att allt, som är lika med
den 1206 (eller 5) författade Sigfridslegenden, kan vara hämtadt
från denna. Ty denna har naturligtvis varit förf. bekant. Det
är blott i konungalängden, som några egentligen själfständiga
uppgifter förekomma. De äro två. Den ena gäller platsen för dopet,
Husaby. Den har ju egentligen aldrig betviflats. Den andra
är af, så vidt jag vet, alla föregående forskare lämnad utan
afseende. Den innehåller de få orden: (Källan) heter Byrgitte.
Källan kallas Birgittas källa.
Stridsfrågan gäller ju detta: Är det enligt traditionen från
engelsk sida, som den dopförrättande missionären kommit? Eller
ha vi här en frukt af en tysk mission?
Hildebrand har två skäl för det senare alternativet. 1)
Sigfrid är ett tyskt namn. 2) En östtysk missionsbiskop meddelar
kort efter dopakten, att sändebud från hans utskickade
tillskrif-vit sina förmän dopet.
Vid det förra, rent filologiska beviset får man icke fästa allt
för mycken vikt. Hildebrand visar själf, att en något senare
Sigurd (Olof den heliges biskop) i tyska källor blifvit kallad
Sigfrid. Då vi hade åtminstone en mycket framstående tysk
biskop i Skara, Adalvard, så är det ju mycket möjligt, att han
1 Han synes tvärtom skrifva af mekaniskt och tanklöst, hvilket framgår af
hans sätt att återge svårare namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
