Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén - II. Om bönen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lO
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
kroppen sin lekamliga spis. . . anammat hafwer, må också siälen
med tit helga ord allestädes wederqwekt warda.» Men som iag
äntå icke smakat det goda Guds ord och des wederqweckande
krafft, utan hade min smak och lust i jordisk mat, så war i siälen
ännu intet sådant begär och påträngande hunger effter Guds lifs
bröd och kraffts ord, såsom utwärtes orden i böneformulairet
före-gåfwo. Min drifft til bönernes läsande war då icke innerlig, utan
en wana, lagens fruktan, sällskaps likhet med umgänget war då
för tiden mit motive.
§ 2. Sedan Gud fått upwäcka mig til någon efftertanka och
bekymmer om min salighet och Guds wiljas åtlydande, så begynte
iag ock bättre efftersinna orden, när iag skulle bedja. Jag
brukade Johan Arnds Paradislustgård och flera böneböcker, men
således, at iag stadnade wid hwarje bönepunkt och mening,
besinnan-des, huru wida den kunde lämpas på mig och mitt tilstånd samt
önskandes, at Gud jämwäl i mig wille upväcka en1 sådan bön eller
åtrå effter sit goda, såsom han det fordom giordt i dem, som
böne-formulairen skrifwit hafwa.
§ 3. Under sådan öfning i skogar och ensamma rum bemötte
Gud min siäl med sin nåd och goda anda, lockandes mig til sig med
liufliga besök och kärleks gåfwor. Därom förefaller mig en
liknelse. När en jern-nål bestrykes med en magnet, så får hon ock
magnetens art at städse wända sig åt polen. Äfven så gick det
ock med min siäl. Sedan Guds ande kommit öfwer mig och Christi
krafft genomgiutit mit hiärta, så hade iag ingen inwärtes ro eller
trefnad utan hos Gud (Ps. 131: 2)2, eller då min hog fick stå
innerliga wänd åt himla-polen.
§ 4. Därtill kom nu jämwäl utwärtes underwisning, at iag
borde såsom et barn utan böneformulairs föreskrifft enfalligt säija för
min Far, hwad iag wille hafwa. Jag fick också höra andra öfwade
bedjare, som otwungit utgiöto sina hiärtan för Herranom.
Därpå afwandes iag effter hand mer och mer ifrån böneformulairen
men behölt ändå muntelig bön eller at jämte det inra siäla-begärets
wändande til Herran, jämwäl utwärtes uttrycka min begäran med
sådana ord, som otwungit tilflöto.
§ 5. Sådant munteligit bedjande utan bok befann iag wara
mig gagneligit til at dess bättre hafwa attention på bönen och
undgå de infallande tankarna, som annars wille förstöra min andakt.
1 Blott i V. a Alla utom V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
