Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén - III. Om Gudstjänst och Kyrkotjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lO
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
lection, at de ännu ej hunnit med at utlära den. Och af öfningen är
deras läremästares sätt och manér dem wäl bekant, nemligen at han
intet öfwerhopar sina små disciplar med för många läxor på en gång.
Äfwen som en klok åkermän intet al t jämt plöijer och sår och åter
straxt på nytt plöijer och sår, utan låter sädes-kornet hafwa sin tid
at ruttna, rotas, gro och mognas. Man må se Es. 28: 23—29.
O, at menniskiorna rätt besinnade, at, om någon gudstienst den
eller den stunden med ordets utwärtes åhörande förrättas skall,
sådant af Gud äfwen då dirigeras och gifwas måste. Annars är det icke
wärdt. Ty Gud (och icke menniskior) wet rätta tiden at öpna
hwarjom och enom de inra sinnen til at förstå Skrifterna (Luc. 24:
451, Joh. 3: 27). Fördenskul öfwerlemna sig de godwillige
siä-larna billigt i Guds egen allwisa regering och styrelse, om de skola
gå til någon menniskia at där söka Guds råd eller icke, om de skola
gå hit eller thit, nu eller en annan gång. Men aldrig hafwa de
befallning at söka den lefwande ibland de döda (Es. 8: 19, Luc. 24: 5).
Därföre giorde ock Höga öfwerheten wisligast, om hon lemnade dessa
fåren åt deras egen herda, som hafwer sielf noga omwårdnad om
dem (Ezech. 34: 16).
§ 30. Men wore Höga öfwerheten i Guds lius försäkrad därom,
at alla des biskopar, probstar, kyrkio-herdar, capellaner,
hielpe-präster etc. hade Guds ord och anda lefwandes och regerandes i deras
hiärtan och wore därjämte af Herranom förwissad därom, at han
wille på den eller den timan utsända sit ord och öfwer-naturliga
nådewärkningar i alla Sweriges kyrkior til alla, som dit komma
kunde, och ändteligen wiste säkert, at Guds ande då wille
accommo-dera sig effter de förordningar, som stå i kyrkolagen och handboken
samt binda sin text (eller lifswärkande kraffter och ord) wid de
föreskrelne text-ord, då medgifwer iag gärna, at Höga öfwerheten
kunde och borde genom offenteliga publicationer låcka och förmana
både halta och blinda (iag menar på siälenes wägnar), fattiga och
krymplingar, at de wille komma tilsammans til Guds ords åhörande.
Men om då hände, at månge för sina jordiska2 och kötsliga ursäkter
skull (Luc. 14: 18—20) icke godwilligt kommo til sådan stor nattward
och Guds bröds åtniutande, skulle då öfwerheten bruka sit swärd och
lekamlig exsecution ? Nej! Herrans straff wore nog, då han säger, at
ingen af de män, som budne woro, skal smaka hans nattward (ibid. v. 24).
§ 31. Det tredje slaget af landets inwånare i denna tid kan
äfwen i detta året 1738 till Guds pris bekänna och säija: »Herren
1 N. 1980 c; öfriga v. 23 1. 43. - V. jör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
