Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - J. Sjöholm. Ett bref från Carl Adolf Agardh till Carl Fredrik af Wingård i skolfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN IO()
former, som deruti uttalas, kan endast förlikas med de åsigter,
jag wågat framkasta; men förlikas illa med de ifrån medeltiden
stående former, som tillhöra det äldre skolsystemet, hvilket
wisst icke fortgår med tidens odling eller ligger på frihetens
område eller harmoniskt utwecklar själens krafter.
Herr Biskoppen täckes således tillåta mig att erinra, att
enda skillnaden emellan wåra åsigter lärer wara den olika punkt
af upfostran, hvvarpå wi fästat wår upmärksamhet. Herr
Biskoppen ser endast på grunden, och jag endast på det derpå
grundade, och jag wågar med full tillförsigt sätta den ofullkomliga
byggnad, hwars drag jag ofullständigt wågat framlägga, på den
grundwal Herr JBiskoppen tänker sig, utan fruktan att
byggnaden lider af en osäker grundwal eller står dermed i någon
arkitektonisk disharmoni.
Utan twifwel ligger orsaken, hvarföre man bestrider de så
kallade nyare idéerna, hwilka jag wågat framkasta i comitéen,
uti den fruktan, att de äro rigtade emot classiciteten, eller att de
classiska studierna skola lida af deras ingång. Denna fruktan
o o
är dock obegriplig, då mina idéer delas af Biskop Tegnér, som
man torde wäl lik så litet tillägga liknöjdhet om som
okunnighet uti det classiska studium. Men det är ännu obegripligare,
att det ej inses, att de classiska studierna hos oss ej warit
classiska, utan att studium af den gamla literaturen fästat denna
literatur inom Swerige, och att af de otaliga ansträngningar,
man gjort för att utbreda densamma, resultatet ej warit en
närmare eller allmännare bekantskap dermed, utan en
bekantskap inskränkt dels till fä personer, dels till få föremål derför.
Liksom man i catholska länderna satt religionen i de
ewige fraserne af rosenkransens böner, och aldrig sökt att
utbreda dess anda, har man i Swerige satt classiska studierna i
en usel fraseologi, men aldrig i en sann njutning af den gamla
literaturens mästerwerk. Det är ju en sanning, som ej kan
förnekas, att af ioo literateurer, som passera för stora latinare
och greker och som skrifwa en förträfflig fraseologisk latin,
fins knappast en, som läst mer än 3 à 4 auctorer af hela det
rika förråd, den äldre litteraturen1 erbjuder. Att jag har det
innerligaste förakt för detta fraseologiska studium, det erkänner
jag, äfvensom det är min mening, att hela wårt närwarande
skolwerk är endast rigtadt åt denna fraseologiska eländighet.
1 A. skrifver här själf ltf/eraturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
