Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Underrättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2io
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN 187
filosofie kandidat. Han ägnade sig en tid åt publicistisk
verksamhet, men med den otroliga energi, som var honom egen,
lyckades han samtidigt förbereda sig till fil. lic. examen, som aflades
1902, och till den tre år senare erhållna docenturen i nordisk
och jämförande fornkunskap vid Uppsala universitet. Trots sin
tidiga bortgång hann han uträtta mycket för den sak, han
omfattade med hela sin själs brinnande glöd. Redan 1898
offent-liggjorde han en ungdomlig »sagohistorisk studie» öfver Erik
den Helige. Uppsatsens väl dristiga kombinationer gaf
anledning till en välbehöflig diskussion öfver det intressanta ämnet
(se Hist. Tidskr. årgg. 1899 och 1900). Det ligger utanför
ramen af vår uppgift att i detalj redogöra för S:s öfriga
författarskap, för hvilket för öfrigt lämnas utförlig redogörelse i de
af prof. Axel Erdmann i Upplands Fornminnesförenings
Tidskrift (Bd XXVI, sid. 117 ff.) samt af docenten Oscar Almgren
i Histor. Tidskr. för Skåneland författade biografierna. Det må
här vara tillräckligt att särskildt erinra om S:s posthuma äfven
kyrkohistoriskt intresseväckande afhandling Lund och Birka (tr.
i Hist. Tidskr. för Skåneland, Bd 3: h. 4—6). Af synnerligt
intresse för den inhemska kyrkohistorien är S:s hypotes, att
Birka var ett handelsfaktori, anlagdt af frisiska köpmän från
Dorestad. Förfin finner det orimligt att antaga, det Birka
anlagts af svearne, då Birkas anläggning går tillbaka till omkr.
år 800 och representerar en helt annan stadstyp än t. ex. Lund,
nämligen handelsstaden med akropol. Genom sitt antagande
af Birka såsom en frisisk koloni anser sig S. kunna förklara
flere hittills svårtydda fenomen såsom graffyndens vittnesbörd
och Björkömyntens problem. Äfven öfver Anskars
missionsarbete kastar hypotesen onekligen ljus. Det framstår ju eljes —
framhåller S. — »som ett halft obegripligt spontant försök i ogjordt
väder». Stjernas antagande förklarar så väl den anskarska
missionens hastiga framgång som dess lika snabba och fullständiga
utdöende. Det är —■ menar alltså förf. — på Birka-frisernas initiativ,
som missionsfärden till Sverige företages. Äfven till Sigtuna,
som efter Birkas förstörande omkr. år 1000 blir öfre Sveriges
kulturcentrum, flytta friser med, ty på en runsten i sistnämnda
stad talas om »frisernas gillesbröder». Slutligen söker S.
antyda det frisiska inflytande, som i olika riktningar utströmmat
från Birka. — Onekligen är detta nya uppslag vid första
påseende mycket tilltalande, men torde särskildt böra kritiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
