Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Underrättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2l8
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN 187
1909, s. 290 ff.). Slutligen erinra vi om inledningen till den af
Prof. N. Söderblom för några år sedan utgifna samlingen af
Augustini konfessioner.
— Professor VON SCHUBERT i Heidelberg har förlidet år utgifvit
ett synnerligen intresseväckande föredrag med temat: Das älteste
germanische Christentum oder der sogen. Arianismus der
Germanen. Förf:n ägnar sin uppmärksamhet åt två hufvudpunkter.
Den ena frågan om, huru kristendomen har gestaltat sig hos
de gotisk-germanska folk, som såsom de första kristliga
folksammanslutningarna antogo kristendomen i arianismens form.
Den andra hufvudpunkten gäller det högintressanta
spörsmålet om denna arianismens betydande inflytande äfven på den
följande tiden. v. Schuberts storstilade syn på denna fråga
förtjänar förvisso det största beaktande. Den germanska
aria-nismen utgör enligt hans mening för ingen del en blott
öfvergående episod i de germanska folkens lif utan har under sekler
i väsentliga afseenden behärskat detta folk. Denna germanska
arianism framstår sålunda såsom ett viktigt led i
totalutvecklingen vid den stora vändpunkten mellan antiken och
medeltiden — en faktor, som låter hela den historiska processen
afsevärdt vinna i begriplighet. Anmärkningsvärdt är, hur v. S.
gör gällande, att den germanska arianismen icke var någon
filosofisk eller spekulativ arianism, utan en sådan »der von der
Überzeugung ausgeht, dass man die [dogmatisch-spekulative]
Aussagen reduzieren muss und sich am besten in der Linie des
Biblischen hält, dass man also gegen das Nicenum nicht des
halb zu opponieren hat, weil es Falsches, sondern weil es
zuviel aussagt hat und . . . den Laien unverständlich und darum
ein Ärgernis ist.» Lika intressant är hvad v. S. också påpekar,
nämligen denna germanska arianisms afgörande betydelse för
den själfständiga organisationen af kristligt-germanska
nationalkyrkor i större eller mindre oberoende af den romerska
universalkyrkan. Så står — menar förf:n — redan vid den
kristligt-germanska historiens början icke Rom och icke frikyrkan, utan
»den nationella folkkyrkan med en enkel tro och en aktningsvärd
sedlig frukt». —- Så utmärkes detta föredrag af stora perspektiv,
och det är blott att önska, att dessa må verka impulsgivande och
fruktbringande för detta hittills allt för mycket försummade
forskningsområde: »Germanernas arianism».
— Borromäus-encyklikan, ett uttalande af Harnack. Den
28 sistlidne juli har professor Adolf Harnack i Berlin dagteck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
