Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Underrättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERRÄTTELSER
/<?9
nat ett betydelsefullt uttalande, hvartill kurians senaste,
uppseendeväckande rundskrifvelse gifvit honom anledning. Ehuru
närmast skrifven från tysk-protestantisk horisont är Harnacks
artikel i principiellt hänseende lärorik för allt hvad evangelisk
kristendom och kyrka heter. Vi meddela därför också mycket
hellre detta uttalande af den frejdade kyrkohistorikern, som
professorerna Söderbloms och Holmquists bidrag till modernismens
och den romerska katolicismens historia under de senaste
decennierna därigenom, i väsentlig mån kompletteras.
Påfven har — säger Harnack — den 26 maj detta år
utsändt en encyklika med anledning af att 300 år förflutit sedan
kardinal Karl Borromäus förklarades för helgon. Till innehåll
och ton skiljer den sig, förefaller det, inte väsentligen från de
rundskrifvelser, som sedan flere generationer tillbaka utgått från
Rom. Man är ganska van att i dessa encyklikor finna hårda
angrepp på andra trosbekännare. Sådana förekommo äfven i
en af de senare, Leo den trettondes Canisius-encyklika. Och
man förbisåg dem visst icke, men till någon betydligare
mot-rörelse gåfvo de då icke anledning. Helt annorlunda den
här gången. Omedelbart efter Borromäus-encyklikans
offentliggörande höjde sig en storm af ovilja och harm, en storm, som
ännu icke lagt sig.
Hvad har då inträffat? Har påfven tilläfventyrs uttalat sig
hårdare än hans företrädare, eller är harmen annorledes att
förklara? Ar den måhända inte ens äkta utan åstadkommen på
konstlad väg? Går den vida utöfver sin anledning, eller är den
välbegriplig och välberättigad?
Den omfångsrika encyklikan vidrör många och olikartade
frågor och innehåller mycket godt. Den innehåller visserligen
också ett högst sårande angrepp på det moderna Frankrike.
Men i Frankrike har den inte framkallat någon storm. Denna
har uteslutande anknutit sig vid den karakteristik, som i
inledningen gifvits af reformationen. I ordagrann öfversättning —
hvarpå mycket härvidlag kommer an — lyder den: »Under
herradömet af lidelsefulla begär, då nästan all kunskap om
sanningen var förstörd och förspilld, fanns det en oafbruten kamp
mot villfarelserna, och det mänskliga samhället, kastande sig öfver
allt uselt, syntes bereda sig själf en eländig undergång.
Därvid uppstodo högmodiga och upproriska människor, ’fiender till
Kristi kors, som trakta efter det af jorden är och hvilkas gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
