Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Underrättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN 187
den högintressanta utställningen är i hufvudsak utarbetad af
fil. kand., frih. Carl R. af ugglas; afdelningen »Målning» är
utförd af docenten johnny roosval. Vid arbetet har bistånd
lämnats af åtskilliga i förordet uppräknade personer.
— Den svenska psalmboken, några synpunkter är titeln på
ett litet synnerligen beaktansvärdt häfte utgifvet såsom n:o 8 i
»Sveriges kristliga studentrörelses skriftserie», men utgör
egentligen särtryck ur Örebro h. allm. läroverks årsredogörelse 1909—
1910. Författaren är läroverksadjunkten emil liedgren. I
en not till sid. 50 redogör författaren själf på ett lika
anspråkslöst som förträffligt sätt Yör de intentioner, som vid affattandet
af dessa ypperliga »synpunkter» besjälat honom. Han skrifver:
»De försök, som här gjorts att i korthet känneteckna psalmers,
psalmförfattares och hela psalmdiktningsperioders religiösa
egendomlighet, vilja leda intresset till dylika bestämningar af
psalmbokens innehåll, men kunna ej alla göra anspråk på objektivt
riktig iakttagelse, bl. a. på grund af att psalmhistorien hittills i
allmänhet behandlats nästan rent litteratur-historiskt-bibliografiskt,
och några undersökningar af psalmdiktningens
religionspsykologiska och religionshistoriska bestämdhet knappast företagits. Ett
försök af intresse är Wernles lilla arbete om Paul Gerhardt (i
samlingen Religionsgeschichtliche Volksbücher). I Theol. Litt.
Zeitung 1909, n:r i skrifver Köhler (i en recension af Kaweraus
bok om Gerhardt): ’Wernle macht hier (i nämnda häfte) den
Versuch G:s Lieder in die Dogmengeschichte hineinzustellen.
Das sollte für die Methodik der Geschichte des Kirchenliedes
fruktifiziert werden. Eine wirkliche Geschichte des Kirchenliedes
muss Dogmen- und Religions-geschichte sein.’ Betydelsen för
kyrkohistorien af att på sådant sätt skrifva psalmhistoria inses
lätt. Först genom studiet af det religiösa lifvets uttryck i
kyrkans andaktsböcker (bland hvilka psalmboken är den rikaste)
kan man nå fram till den inre kyrkohistorien: fromhetslifvets
historia.» — Otvifvelaktigt lika sanna som inom den nutida
kyrkohistoriska forskningen till sin egentliga innebörd allmänt
behjärtade ord, om det också icke är så alldeles lätt, som
mången menar, att i realiteten tillämpa dem på ett sätt, som
fullt motsvarar vetenskapens stränga kraf.
— Om Peder Månssons s. k. Barnabok och de pedagogiska
grundtankarna däri har fil. licentiaten, teol. kand. Hugo
jungner skrifvit en läsvärd uppsats i Svensk Läroverkstidning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
