Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, Granskningar och Anmälningar - Hj. Holmquist: Framställningar af modernismens historia - A. Leslie Lilley. Modernism, a Record and Review, London 1909
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
som de båda andra (1903). — De arbeten, åt hvilka i första
delen uppsatser äro ägnade, äro: abbé Ch. Denis: »L’église et
l’état» 1902, (Denis direktör för den teologiska franska
liberalismens »officiella» organ »Annales de Philosophie Chrétienne»);
»The precursors of liberalism» pater J. Högen (Les études du
Clergé) och monsigneur E. Mignot (La méthode de la
théolo-gie) 1902; A. Houtin: »La question biblique» 1903, Loisys
bägge ofvannämda arbeten 1903; Mr. Inge’s kritik af Loisy
i »Guardian» 1904; Paul Desjardin’s kritik af Loisy
(»Catholi-cisme et Critique») 1905; pater L. Laberthonnières »religiösa
filosofi» 1903; Houtin’s »L’américanisme» 1904; baron von Hügel’s
»Lettres romaines» 1904; Fogazzaros »Il santo» 1906; »Den
påfliga kommissionen och pentateuken» 1907; samt Le Roy’s
»Dogme et Critique» 1907. — I andra hufvuddelen af arbetet
behandlas Franska valen 1902, Den nya apologetiken i Frankrike
1902, Frankrike och affären Loisy 1903, Leo XIII:s inflytande
1903, Den okände påfven (Pius X) 1903 (man jämföre Lilleys
spådomar om honom med hvad han i verkligheten blifvit!),
Pius X:s första encyklika 1903, franska separationslagen 1905,
Englands och Frankrikes kyrka (ny uppsats vid bokens
utgifvande), Syllabus 1907, och Encyklikan Pascendi 1907. — Följer
till sist en mycket värdefull bibliografi; endast i denna kan man
spåra, att en ny upplaga af arbetet föreligger, enär äfven 1908
års litteratur är medtagen (första uppl. utkom i jan. 1908).
Referat af alla dessa artiklar kan ej här komma i fråga,
blott en antydan om författarens allmänna uppfattning. »The
inspiration of Modernism is primarily and pre-eminently religious.»
Modernismens ledare sågo, att folkens breda lager allt mera
öfvergåfvo kristendomen, men de kände sig ock vissa, att kyrkan
hade det eviga lifvets ord. Det gällde att från kyrkan aflägsna
de former, hvilka hindrade lifvet att växa ut. Därvid har
modernismen främst skapat en ny apologetik, bättre än den
sko-lastiska och bättre än protestantismens, där tro och vetande
sammanblandas; modernisten ger tro och vetande sin fulla rätt
hvar på sitt område. »Då modernisten skiljer mellan tro och
vetande, gör han det ej för att förneka förnuftets rättmätiga
verksamhet i trons tjänst, utan för att protestera mot de bägges
orättmätiga sammanblandande af vetenskapsmännen.» —
Modernisternas uppfattning af religionens källa placerar dem i
direkt nedstigande linje från mystikerna. Men de ha ett karak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
