Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, Granskningar och Anmälningar - Hj. Holmquist: Framställningar af modernismens historia - A. Leslie Lilley. Modernism, a Record and Review, London 1909
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.34
LITTER ATURÖFVERSIKTER
teristikum, som skiljer dem från de traditionella mystici, ideras
nästan passionerade ifver för forskning, modern bildning och
kunskap. De hafva med den historiska kritikens metoder
framkallat en revolution i uppfattningen af kyrkans historiska
karaktär och ordningar, men en revolution som de tro skall blifva
enbart välsignelsebringande för religionen. Icke utan fara, men
med orubblig förtröstan, ställa de hela den moderna forskningen
i religionens tjänst. Ja, de se i andra religioner andra
uppenbarelser af samme Gud; Guds Ande är verksam öfverallt. Och
allt tjänar till slut till stöd at de omedelbara erfarenheterna i
deras egen inre mystiska religion. Ej heller förgäta de, att de ha
äkta katolsk tradition bakom sig; deras apologetik grundades
redan af Duns Scotus och Pascal; bibelkritiken begynte i
katolska kyrkan (Simon och Astruc), dogmhistorien går tillbaka
på Nevvman och än längre till Petavius och Thomassin; vid
deras kyrkohistoriska forskning ha benediktiner och bollandister
stått faddrar, och erkännandet af de hedniska religionernas
relativa värde gafs redan afjustinus Martyr och Clemens
Alexand-rinus. — Men viktigast af allt är modernismens ställning till
dogmat; den förnekar, att dogmat är en summa af trossatser,
men ser i detsamma troslif, gudomligt handlande och
uppenbarande i lifvet. Modernismen behöfver så ej förkasta någon
dogm, men omformar alla. Man skall ej kunna neka, säger
Lilley, att modernismen härutinnan betyder en ny teologisk och
religiös syntes inom kristendomens och religionens värld, ett
steg utöfver de två föregående synteserna: den platonska eller
nyplatonska, fullbordad i det 6:e kristna århundradet, och den
aristoteliska intellektualismen, fullbordad af St. Thomas i I3:e årh.
— Modernismens syntes är ännu icke färdig. Om rörelsens
framtid kan man ej profetera. Men en sak är säker; den väg,
hvilken den klarlagt för teologien, är den enda, på hvilken
denna i framtiden kan nå vidare. Och genom att klargöra denna
nya grundplan har den möjliggjort den ömsesidiga förståelse
mellan kristenhetens söndrade grenar, hvilken ej på annat vis
synes kunna nås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
