Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, Granskningar och Anmälningar - Hj. Holmquist. Nya arbeten om jesuiterordens historia af jesuiter - Antonio Astrain S. J. Historia de la Compañia de Jesús en la Asistencia de España, Madrid 1909
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
LITTERATUR ÖFVERSIKTF.R
Antonio Astrain S. J.: Historia de la Compahia de Jesus
en la Asisteneia de Espana, Madrid, Sucesores de Rivadeneyra;
Jomo I: San Ignacio de Loyola 1540—1556, XLV + 714 s.,
1902, pris 10 Pesetas; Tomo II; Lainez-Borja 1556—1572 XVI
+ 671 s., 1905, 10 Peset.; Tomo III: Mercurian-Aquaviva
(pri-mera parte) 1573—1615, XVII + 744 s., 1909, 10 Peset.
Den spanska provinsens historia begynte först se dagen,
och den har ock hittills framskridit längst. Pater Astrains tre
stora band vittna om ett jättearbete, som tilltvingar sig respekt.
Den moderna metoden att om möjligt öfverallt söka sig tillbaka
till källorna är genomförd; det är en stor mängd förut okända
detaljer och äfven ej obetydliga korrigeringar af förut som säkra
gällande fakta, hvilka af författaren föras fram. Samtliga
volymer äro så uppställda, att i början lämnas en bibliografisk och
arkivalisk inledning, i slutet bifogas ett »apéndice» med förut
otryckta dokument, och till själfva framställningen fogas
fortlöpande noter med hänvisningar. Dessa noter kunna stundom
taga formen af små själfständiga undersökningar och
sönderbryta då i viss mån framställningens estetiska afrundning men
gifva sakligt utbyte; ett exempel är dokumenten om konciliet
i Trient 1546 f (I sid. 511 — 516) och skärskådandet af jesuiterna
Lainez och Salmerons’ roll på konciliet, där författaren för öfrigt
får tillfälle att betydligt begränsa den traditionella jesuitiska
uppfattningen af dessa fäders makt vid mötet. Ett annat exempel
möter i del III s. 417 ff., om skrifter mot jesuitorden i de
viktigaste spanska och italienska arkiven. Jesuiterna äfven utanför
bollandisternas krets torde numera kunna täfla med
benedik-tinerna i mönstergillt editerande af urkunder. Det är blott
skada, att kännedomen om jesuiternas studiemetoder och
moraliska grundsatser gör det svårt att utan vidare lita till, att en
jesuit kan opartiskt och utan annat mål än den historiska
sanningen utnyttja arkivens rika skatter. Ar misstanken mot den
moderna jesuitiska historieforskningen härutinnan orättvis, så
bära dock jesuiterna själfva genom sina läroböcker i moral helt
skulden för den inom protestantismen outrotliga misstron mot
allt deras verk. — Härmed sättes naturligen ej alls i tvifvelsmål,
att icke dessa nya jesuithistorier bringa mycket tillförlitligt nytt
och betyda verkliga vetenskapliga insatser. Och att de belysa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
