Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, Granskningar och Anmälningar - Hj. Holmquist. Nya arbeten om jesuiterordens historia af jesuiter - Antonio Astrain S. J. Historia de la Compañia de Jesús en la Asistencia de España, Madrid 1909
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR 205
fakta ur katolsk synpunkt och i protestantismen se tidens största
anda, är ju en själfklar sak, som icke kan läggas dem till last.
Hvad beträffar deras historiska värde i vidare mening, deras
förmåga att öfverblicka utvecklingen och insätta jesuitorden och
dess öden i det stora sammanhanget, råder rätt betydlig olikhet.
Astrain har här sin svaga sida. Hans volym få stundom nästan
karaktären af annaler, så fullständigt som han afhåller sig från
att teckna den allmänna kulturella och religiösa bakgrunden
och de samtida händelserna utanför det område, som han ställt
för sig. Detta sistnämnda åter har han vidgat så långt, att
han upptagit moment, som de öfriga assistensernas
författare också med nödvändighet måste skildra (t. ex. Loyolas
verksamhet i Frankrike och Italien, Lainez’ disputationer med
Peter Martyr och Beza 1562, Tridentinerkonciliet, de spanska
ordensgeneralernas lif i Rom, etc). Men detta är en svårighet
som åtminstone delvis är ofrånkomlig med den geografiska
uppdelning, som den sällsynt enhetligt organiserade orden här enligt
arbetsfördelningen får. En bestämd brist hos Astrain är, att
han alldeles förbigått det viktigaste protestantiska arbetet på
området: E. GoTHElN: Ignatius Loyola und der
Gegenreformation 1895; om han ej kan godkänna dess uppfattning, hade det
varit dess större skäl att direkt upptaga den till granskning; han
skulle då kanske ock förts till att vidga vyerna mera ut öfver hela
kulturlifvet. — Med verklig kritik behandlar Astrain äldre
panegyriska framställningar af ordens historia, och ej minst
1600-talets jesuitiska litteratur: »Recuérdese, que la tradition, cuyo
testimonio es siempre tan inseguro, fué entonces en Espana el
testigo mås mentiroso que jamäs se ha visto en el mundo» (man
erinre sig, att traditionen, hvars vittnesbörd alltid är så osäkert,
då i Spanien var det mest sanningslösa vittne, som någonsin
funnits i världen, s. 159). Detta hindrar ej, att han ibland inför
ordens stiftare släpper vanlig historisk kritik, som när han vill
se »exercitia spiritualia» tillkomma utan stöd af några Loyolas
studier i förutbefintliga förebilder, blott genom en öfvernaturlig
inspiration, eller att hans berömda ordenskonstitutioner tillkommit
utan kännedom om öfriga redan existerande ordnars lagstiftning,
blott med hjälp af missalet (I s. 137); vid bedömandet af
Boba-dilla (II s. 18 ff. m. fl. ställen) synes ock kritiken svika väl
mycket. Slutsumman blir emellertid, att vår kunskap i stor
omfattning vidgas genom Astrains verk, ej minst det senast ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
