Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, Granskningar och Anmälningar - Hj. Holmquist. Nya arbeten om jesuiterordens historia af jesuiter - Antonio Astrain S. J. Historia de la Compañia de Jesús en la Asistencia de España, Madrid 1909 - Bernhard Duhr S. J. Geschichte der Jesuiten in den Ländern deutscher Zunge, 1907
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
207
vid dennes död. Bok 2 är till stor del fylld af striderna med
dominikanerna under Aqvavivas första tid, den våldsamma inre
krisen och dess orsaker, Sixtus I:s hot och Aqvavivas skickliga
försvar samt den afgörande femte generalkongregationen i Rom
1593, nya schismer och faror och 6:e generalkongregationen 1608,
samt Loyolas beatifikation 1609. Med en resumé öfver
Aqvavivas regering slutar bandet.
Bernhard Duhr S. J.: Geschichte der Jesuiten in den
Ländern deutscher Zunge, Band I: XVI. Jahrhundert, mit 163
Abbildungen, Freiburg in Breisgau, Herder 1907, XVI + 876 s.,
Mark 16.
Münchenerjesuiten Duhr är sedan länge för kyrkohistorien
välbekant genom vetenskapliga specialundersökningar; och hans
mera populära »Jesuitenfabeln» är en af den jesuitiska apologiens
mest spridda och ansedda alster. Duhrs här föreliggande stora
arbete framträder i något mera populär utgestaltning än de öfriga
jesuithistorierna, ej ensamt däruti att det är illustreradt (enligt
fullt moderna historiska illustrationsprinciper); där saknas särskild
förteckning öfver såväl utnyttjade arkiv och arkivalier som öfver
använd litteratur; i stället finnas på nästan hvarje sida noter
med kortfattade hänvisningar. Ej heller har Duhr som de öfriga
någon afdelning med hittills otryckta dokument; läsaren får nöja
sig med de utdrag, som här och där i texten eller noterna
förekomma. Uppgiften begränsar författaren till de tyska och
österrikiska provinserna, förbigående Böhmen och Ungarn, hvilka
tidvis varit infogade i tyska riket; i st. medtages Ermeland.
I kapitlet 1 möta vi de första jesuiterna i Tyskland, Faber,
Jajus och Bobadilla; författaren betonar här liksom senare i arbetet,
att när Loyola grundade jesuitorden, hade han icke i sikte någon
kamp mot protestanterna; det var påfvedömet, som riktade
jesuiternas verksamhet till detta område. I kap. 2 mötes grundandet
af de första kollegierna: Köln 1533(44)—45, Wien 1545(52)—
53 och Ingolstadt 1553(56) —65. I kap. 3 tecknas Petrus
Cani-cius, vid hvilken författaren med förkärlek dröjer. Kap. 5 och
6 skildra uppkomsten af en rad nya kollegier och organisationer
af ordensprovinser. Grundandet af Braunsbergs kollegium 1 564
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
