Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, Granskningar och Anmälningar - Hj. Holmquist. Nya arbeten om jesuiterordens historia af jesuiter - Bernhard Duhr S. J. Geschichte der Jesuiten in den Ländern deutscher Zunge, 1907
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
LITTERATUR ÖFVERSIKTF.R
—65, Hosius’ verksamhet för detta och dess relationer till
Norden intressera oss särskildt; jag har dock ej funnit, att här
något egentligt nytt förut okändt framdragits. Med stolthet
omnämnes ett par gånger bland kollegiets mest berömde
lärjungar under i6:e århundradet johannes messenius, »der Vater
der schwedischen Geschichte». — I ett kapitel »Kleinere
Niederlassungen» behandlas bl. a. jesuiternas fåfänga ansträngningar
i Hamburg, Elbing och Danzig.
Sedan den yttre utbredningens historia blifvit tecknad,
behandlar Duhr i en mångfald kapitel olika sidor af den inre
historien. Där fa vi en utförlig och intressant skildring af skolor
och studier, därvid författaren trots det naturliga jublet öfver
jesuiternas pedagogiska triumfer ej är alldeles blind för
afvig-sidorna i deras undervisning, grekiskans tillbakaträngande etc.
Det är ju emellertid ej mer än naturligt, att han starkt
framhäfver (sid. 291 ff.), hurusom äfven protestanterna måste erkänna
öfverlägsenheten i de jesuitiska undervisningsanstalterna. Ett
särskildt kapitel ägnas åt skolteatern, hvilken af jesuiterna i stor
utsträckning användes och utbildades; kapitlet bör tillvinna sig
litteratur- och kulturhistorias intresse. — En central punkt i
jesuiternas historia var naturligen själavården. Man stannar med
beundran inför deras förmåga att här använda
katekesundervisningen, och man ryser inför den oerhörda makt, som Loyolas
»exercitia spiritualia» visade sig äga äfven i Tyskland. Duhr
opponerar mot, att jesuiterna i Tyskland med sin själavård främst
sökt återvinna protestanterna; arbetet bland protestanterna var
en ringa bråkdel af jesuiternas uppgift. Emellertid skildras
äfven konversionerna och bekämpandet af den nya läran i
kapitlet om själavården; med påfallande korthet går författaren
däremot i detta kap. förbi biktens betydelse för
jesuitverksamheten. — Flere kapitel ägnas åt teckningen af jesuiternas
utbildning från novisiatet ur>p genom alla grader, deras
hvar-dagslif, klädedräkt, seder och bruk, gästfrihet, ölbryggerier,
byggnader och arkitektur (hvarvid Duhr med stöd af flera
moderna konsthistorier häftigt opponerar mot talet om särskild
»jesuitstil», ett slagord som enl. honom skapats af estetisk
okunnighet och som tyckes vara outrotligt).
Intressant är teckningen af, huru den jesuitiska
skriftställar-verksamheten så småningom under svårigheter utvecklade sig
till betydenhet. I viss mån söker Duhr äfven här döma kritiskt;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
