Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, Granskningar och Anmälningar - Hj. Holmquist: Innocentius III - VI. Le conceile de Latran et la réforme de l’église, 1908
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
LITTERATUR ÖFVERSIKTF.R
saliga»). Det fastslogs, att kättare skulle straffas af den världsliga
armen, som måste verkställa detta vid risk af exkommunikation.
Men dödsstraffet kom ej ens nu med, tack vare Innocentius;
han genomdref ock, att biskoparna skulle granska alla
kättar-processer, enligt hans mening för att hindra olaglig våldsamhet.
Enligt Luchaire var ock laterankonciliets beslut 1215 ett
framsteg i rätten, fast det ej länge bevarades. — Skismatici,
val-denser etc. sammanblandades med heretici; om Joakim af Floris,
se ofvan. Fyra kanones ägnades åt den brännande judefrågan;
judarna voro för ekonomiskt mäktiga för att kunna undvaras,
men de måste afskiljas från de kristna, måste bära särskild dräkt,
finge ej inneha offentliga uppdrag etc.
Innocentius’ stora mål var att främst mota kätteriet genom
att skapa ordning, disciplin och sedlighet i den stora kyrkliga
organisationen. Men härför var det viktigt att få goda val af
präster; fem kanones ägnades åt denna detalj. Vidare
reformerades den kyrkliga rättegången; här kunde I. själf diktera
allt; konciliets många kanones om denna sak ha öfvat stort
inflytande på den kanoniska och civila rätten. Vid alla kyrkor
skulle nu ock finnas en rättslärd. Sederna skulle genom
mötesbeslutet reformeras, metropoliterna hvarje år hålla synoder,
domkapitlen reformeras och kontrolleras mot simoni, otukt etc.;
prästerna finge ej tillika vara läkare, domare, köpmän etc., ej
heller bekläda två andliga platser på en gång. Lag utfärdades
mot säljande af reliker eller deras förevisande för pengar.
Förbud utfärdades mot prelaternas vällefnad; likaså regler mot
förfallet bland munkarna. Det viktigaste var, att provinsens abboter
hvart 3:dje år skulle sammanträda, behandla alla ordenfrågor och
visitera klostren. Däremot finge inga nya ordnar bildas.
Så sammanväfdt var det andliga och världsliga, och så starkt
kände sig laterankonciliet, att det lagstiftade för lekmän lika
väl som för clerici: äktenskap, patronat, skatter, rättegång,
testamenten etc. (äktenskapsrätten bestämdes till 5:e led, enligt
följande skolastiska bevisföring: det finnes 4 element i människan,
4 temperament, alltså äfven 4 förbudna leder!). Kanske klarast
kom den äkta medeltida kyrkliga tankegången till synes i satsen:
»Hvarje civil lagstiftning, som inkräktar på kyrkans rättigheter,
betraktas a priori som ogiltig och utan gällande kraft.» Kyrkan
har vidsträckt makt öfver lekmännen, lekmännen ingen öfver
kyrkan. — Mest stridande mot vår tids frihetsbegrepp var må-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
