Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, Granskningar och Anmälningar - Hj. Holmquist: Innocentius III - VI. Le conceile de Latran et la réforme de l’église, 1908
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR 243
hända 2i:e kanon: hvar och en måste, vid straffpåföljd, bikta
sig en gäng om året och kommuniera; äfvenså 22:a kanon om
läkare, att de först måste gifva själen medicin.
Innocentius III ledde sammanträdena från en tron högt
öfver allas hufvuden; han uppträdde som en absolut suverän,
bestämde hvilka talare som skulle få yttra sig, uppläste sina
bekräftelser af mötesbesluten och gaf samtiden en imponerande
bild af påfvedömets höghet och makt. Vid de enskilda
sammanträdena fick han stundom vika från sin mening, som t. ex.
i albigenserfrågan. Och när vid den 2:a offentliga sessionen
skismen i Tyskland kom upp, räckte ej ens hans auktoritet till
att dämpa lidelserna, och en våldsam debatt fördes. Slutet af
konciliet var dock intrycksfullt. Innocentius påstås vid afskedet
ha velat uppbära en dryg skatt af hvar närvarande biskop. I
någon form har nog något dylikt skett; ty I. behöfde oerhördt
med penningar för en administration och diplomati, som
omfattade hela Europa. Så begyntes just under honom,
reform-påfven, den ekonomiska politik, som senare skulle draga
påfvedömet och kyrkan djupt ned.
Luchaire slutar sitt stora arbete med en läng teckning
(ioo sidor) af den politik, som Innocentius följde, då han
regerade kyrkan för att reformera den. Han såg det moraliska
rättfärdigandet af sin oerhörda makt däri, att den tjänade till
fredens, ordningens och moralitetens skydd. Otaliga äro de
bref, han utfärdade för att skydda klerus från ingrepp från
världsliga myndigheter, härvid värst angripande borgerskapet;
han kände instinktivt, att den kommunala själfständigheten skulle
omstörta medeltidens socialt-religiösa organisation. Men han
sökte ock skydda det lägre prästerskapet mot biskoparnas
utpressningar och maktöfvergrepp. Mot sin vilja bidrog I. till
katolska hierarkiens upplösning genom att stärka domkapitlens
makt gent emot deras biskopar; ett typiskt fall för huru
kapitlen nu kringskuro biskoparnas makt var den fred, som efter lång
strid slöts i Bath 1205; biskopen behåller 1 \ af inkomsterna
från diöcesen; det område där hans jurisdiktionsrätt ej delas af
kapitlet, begränsas noga till ett ringa omfång; han får ej välja
dignitärer i kapitlet utan dettas samtycke och ej utnämna lägre
tjänstemän. Kapitlens storlek ökades; I. ville helst ha dem
besatta af blott munkar; många af hans reformdekret röra just
kapitlen, de krångliga valen dit (rösterna ej blott räknades utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
