Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, Granskningar och Anmälningar - Robert Geete. Svenska böner från medeltiden efter gamla handskrifter, Stockholm 1907—09. Anm. af H. Lundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
LITTERATUR ÖFVERSIKTF.R
— liksom inom andra områden för det andliga lifvets yttringar
under medeltiden, är det hufvudsakligen det flitiga klosterfolket
i Vadstena, som vi hafva att tacka för hvad vi ännu äga kvar.
Det är emellertid från en jämförelsevis sen period af klostrets
tillvaro, senare hälften af 14c»- och ännu mera, början af
1500-talet, som dessa fromma alster på inhemskt språk leda sitt
ursprung. Deras latinska förebilder däremot äro betydligt äldre
och ej få af dem hafva varit och äro delvis ännu i dag kyrkans
allmänna egendom, författade, som många bland dem äro, af
kyrkans stora andar i länge sedan hänsvunna tider. Vi
påminna endast om namnen augustinus, ambrosius,
gregorius, Bernhard, Birgitta, af hvilka böner återfinnas äfven i
föreliggande samling.»
Både lekt och lärd läste som bekant under medeltiden
vanligen sina böner på latin. En mängd sådana ingick i
breviarier och missaler samt lästes vid gudstjänsttiderna
naturligtvis också på latin såsom det för de liturgiska handlingarna
fastställda ritualspråket. »De mindre eller icke alls latinkunniga
hade — säger utgifvaren kanske ändå väl evfemistiskt — häraf
endast half uppbyggelse.» Med Birgittas stiftelse vaknar
behofvet att sprida religionens ljus på ett för alla begripligt språk.
Själf föreskrifver Birgitta, att i hennes kloster predikan skulle
hållas på landets språk och säkerligen uppmuntrade hon äfven
läsandet af böner på modersmålet, ehuru klosterregeln icke ger
någon föreskrift, att så skulle ske. Öfversättningar till svenska
af latinska böner antager Geete hafva kommit tidigt nog till
stånd. Öfversättare voro väl det manliga konventets prästbröder.
Tack vare nunnornas flitiga samlande af inom konventet
brukliga böner på svenska finnas ännu i behåll ej mindre än 15
stycken böneböcker, några af dessa sammansatta af flere (ända
till fem) olika codices. I de flesta af dessa bönböcker ingår
utom den svenska afdelningen äfven en på latin af mera rituell
anläggning, innehållande bl. a. utdrag ur breviariet, och ämnad
att användas vid gudstjänsttillfällen.
Annu så sent som år 1905 lyckades kungl. Biblioteket i
Stockholm göra förvärfvet af en förut okänd präktig
Vadstenabönbok, som lämnat sitt bidrag till D:r Geetes samling.
Förutom Stockholmsbiblioteket äga Upsala universitetsbibliotek och
Skoklostersamlingen bönböcker, som här kommit till användning.
Men därmed äro ock de svenska fyndorterna uppräknade. Tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
