Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Alb. Hauck. Motsatser inom den senare medeltidens kyrkobegrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVIII
D. ALB. HAUCK
Som bekant räknades där utom ungefär 200 biskopar och 150
abboter och prostar 300 teologie och juris doktorer, därtill jämte
konungen ett antal furstar och herrar samt till slut sändebud
från furstar och städer. Ej heller detta var något nytt. Men
det ledde till införande af en nyhet. Ty redan i januari 1415
begärde den tyska nationen rösträtt ej blott för biskoparna och
de abboter, som buro infula, utan äfven för domkapitlens och
universitetens ombud, för magistrar och doktorer samt till slut
för furstar och sändebud. Tyskarnas kraf fick understöd af den
ledande bland de franska teologerna, Peter d’Ailli. Äfven en
af kardinalerna Wilh. Fillastre, kardinal af San Marco, yttrade
sig härför. Sålunda handlade man i enlighet därmed. Och
genast gick man ännu längre, men nu under Peter d’Aillis och
Fillastres gensägelser. Man röstade ej som på alla föregående
möten per capita utan nationsvis (Finke, Forsch, und Quell, z.
Gesch. des Konst. Konz. s. 30 ff.).
Men var nu synoden den samlade hierarkin? Var det inte
snarare en församling af ombud för de kristna folken? Men om
kyrkomötet var detta, kan man då anse, att beslutet af dess
5:e sammanträde har ett episkopalistiskt syfte? Kan det vara
menadt i en sådan afsikt? Har det däremot ej episkopalistiskt
syfte, synes mig den ofrånkomliga följden bli den, att påfve och
kyrkomöte skildes ej blott genom en motsatt uppfattning angående
den kyrkliga myndigheten utan äfven angående kyrkobegreppet.
Det är sant, motsatsen angående den kyrkliga myndigheten
fanns. Några årtionden före mötet i Konstans, på den tiden, då
ropet på ett allmänt kyrkomöte för att göra ett slut på
skis-men först hördes, skref en af påfven Clemens VII:s i Avignon
kardinaler, Peter Amelli, kardinal af Embrun, ett betänkande,
hvari han uttalar sig emot krafvet på ett allmänt kyrkomöte.
Detta betänkande är synnerligen lärorikt i hvad angår de
kuria-listiskt sinnade teologernas och furstarnas åskådningssätt.
Kardinalen betraktade det allmänna kyrkomötet som den församlade
kyrkan, men för honom sammanföllo kyrka och hierarki: »påfven
och kardinalerna hafva en sådan ställning i den romerska kyrkan,
att de själfva äro kyrkan» (Bliemetzrieder, Liter. Polemik s. 110,
19 ff.). Den församlade kyrkan är sålunda den församlade hierarkin.
Nu förnekade Peterej, att den kyrkliga myndigheten öfverlämnats
åt kyrkan som korporation, d. v. s. åt episkopatet i dess helhet.
Men ej heller denna sats betydde en öfvergång till episkopa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
