Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Linderholm. Om norrländska kyrkostadgar från 1500- och 1600-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
j 6
E. LINDERHOLM
frånskilde ifrå werldzlige personer, in til tess te bliffue til
werdz-lig lag förfalne, i så måtto, at ther klerk haffuer klage emot
lekman skal han sökie werdzlig dom och ret. Men när lekman
haffuer något emot klerk, ter så enkannerliga icke Sweriges lag
brutin är, skal han tå besöka hans förman och biscop. Är
saken om hans embete, bestelies efter ordet och ordningen; är
om hans seder och är sådant fel, som eij gär in i lagboken, at
thet bliffuer med strengh förmaning hos bispen bätrat och botat.
Ar thet så stort och grofftt, at thet faller in i lagboken och
uppenbar förargelse bliffuer giffuin, bör tå bliffua priuerat och ...
affuister ifrå alle prestelige privilegier, them werldzlige domen
i händer...
Såsom presterskapet aff ålder, så här i riket såsom
annorstädes, haffuer hafft och behullit dom öffuer echteschaps
handlingar i skylskap, suågerskap, troloffning, festningh, åtskildnat
och annat sådant, att thet kunne och ther wid ordenteliga blifTa
effter ordningen och recessen.»1
Hertig Karls svar föreligger i de s. k. Articuli
Orebro-gienses2 af 1586.
Försmädare af läran och svenska kyrkoseder skulle efter
förmaning namnges för öfverheten, de 1572 antagna ceremonierna
behållas, prästerna efter kyrklig pröfning sändas till öfverheten
att . söka stadfästelse.
»Och hwar några laster och syndher bespörias och finnes,
som i werldzlig rätt och lagh icke är satt straff och böther uppå,
som äro grufwelige stygge edher, dobbel, bortowarelse ifrån
kyrkio, dopz dröijelse, dryckenskap, Gudz ordz uppenbara
för-taal och bespottelse, lönskeleger, afwoghet i ächtenskapet; item
trulldom, som diäfwuls menniskior bruka sin jämnchristens boo
och boohag till förderf och therföre blifwa berychtadhe; så och
the, som umgå medh signelser, löfian och annor widskipelse;
slijka och andra sådana förargelige syndher skole clerkerijet
förtaga och, så mycket them är mäst möijeliget, afskaffa och ther
till bruka sådanne alfwar och plicht, som i then tryckte
kyrkio-ordningen författat är. Och hwar någor aff åhörarne befunnen
warder, som ther om intet will skiöta uthan förachteligen och
inootwilleligen sträfwer ther emoot. . ., williandhes ingen
kyrkio-plicht, boot eller bätring wara undergifwen, tå skall thet på
1 SSA. II, s. 46.
5 Stierxman, Alla riksdagars etc. beslutit, s. 360 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
