Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Linderholm. Om norrländska kyrkostadgar från 1500- och 1600-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. LINDERHOT-M
Styrkan i Rudbeckii stadgar läg däri, att de, såsom
framgår af uppgifterna — utförligast i N. 1900 — rörande de olika
bestämmelsernas ursprung, i öfverensstämmelse med sin titel,
hämtats ej blott ur Skriften och synodalbeslut, utan framför
allt ur den tidigare, af statsmakten stadfästa, kyrkolagstiftningen
allt ifrån Västerås riksdag 1527, de ofta citerade
Vadstenaartiklarna af 1552,1 Articuii Stockholmenses 1560, af hvilkas 6
artiklar 5 upptagits, KO 1561, KO 1571 samt från så godt som
alla kända senare kyrkorättsliga allmänna beslut.
Det är icke osannolikt, att en specialundersökning af källorna
till de olika stiftsstadgarnas särskilda bestämmelser skulle leda
till det resultat, att dessa i högre grad, än man föreställt sig,
gå tillbaka till äldre bestämmelser eller gammal kyrklig praxis.
II.
Efter dessa anmärkningar om svenska kyrkostadgar i
allmänhet följa några erinringar beträffande de norrländska
kyrkostadgar af olika slag, som återfinnas i denna årgång af KA.
bland Meddelanden och aktstycken s. p7 ff.
Under inflytande af ett bekant litterärt verk om det gamla
Norrland har den åskådningen börjat göra sig gällande, att
Norrland i äldre tider i alla hänseenden, men naturligtvis först
och sist i kyrkligt, varit en alldeles försummad och efterblifven
landsända, där man lefde antingen lagalös eller under trycket
af en drakonisk gammal »kanonisk» kyrkolag, som om
reformationen aldrig mäktat slå igenom däruppe.
Häremöt må göras gällande, att reformationen efter all
sannolikhet slagit igenom lika fort i Norrland som i öfriga
landsändar, där för öfrigt de mångtaliga klostren eller dess forna
invånare länge voro den gamla trons väktare. Rester af katolsk
tro träffas under 1600-talet ej minst i sydligare trakter.
Påfallande stort är antalet af vid midten af 1500-talet födde män
af norrländsk börd bland kyrkans främste ledare i kampen mot
all slags romersk åskådning. Nicolaus Bothniensts, Abraham
Angermannus, Petrus Jonae Angermannus, Olaus Martini
1 Då i Rudbeckii kyrkostadgar Vadstenaartiklarna uttryckligen upprepade
gånger sättas till 1552, har därmed vunnits ett nytt stöd för dessa artiklars
datering till deras enda rimliga och naturliga år 1552.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
