Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Linderholm. Om norrländska kyrkostadgar från 1500- och 1600-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NORRLÄNDSKA KYRKOSTADGAR
2 3
och petrus Kenicius, samtliga ärkebiskopar utom Petrus Jonae,
som var biskop, voro alla norrlänningar. — Om nicolaus
Bothniensis’ fader är kändt, att han var en energisk ifrare
mot papismen.1
Sant är, att de öfre norrländska landskapens aflägsenhet
gjorde det svårt att från ärkesätet i Uppsala, hvarunder hela
Norrland lydde i kyrkligt hänseende, öfvervaka och främja dess
befolknings andliga vård genom Visitation och annorledes. Man
finner ock, att af Norrlands prästerskap ofvan Hälsingland under
1600-talets första hälft ytterst sällan eller icke alls någon
infunnit sig vid stiftssynoderna i Uppsala. De oerhörda
afstånden och tidens klena färdemedel äro förklaring nog. Oftare
synes det norrländska prästerskapet ha varit representeradt vid
riksmötena.
Isoleringen får emellertid icke öfverdrifvas. Norrland var
allt från Gustaf Vasas tid, och än mer från Karl IX:s, föremål
för ett för öfrigt under 1600-talet alltfort stigande intresse
såväl i politiskt som finansiellt hänseende. Det samma kan sägas
från kulturell och kyrklig synpunkt.
Ett viktigt led i 1600 tals-kyrkans verksamhet var den
Visitation, som enligt 1571 års KO ålåg biskoparna. Hvad
Norrland angår, är det uppenbart, att visitationerna skulle, såsom
redan antydts, vålla stora svårigheter och därför bli sällsynta.
Likvisst känna vi åtminstone tre ärkebiskopliga norrländska
visitationer från slutet af 1500- och förra hälften af 1600-talet,
nämligen af Andreas Laurentii Björnram 1585, Petrus
Kenicius 16152 eller 16163 samt Laur. Paulinus Gothus
1642, den sista före Härnösandsstiftets upprättande 1647.3
1 J. Nordlander, Norrländska samlingar, V, s. 174, återger ur Palmsk.
saml. i UUB en, enligt uppgift, ur Nicolaus Bothniensis’ egna anteckningar
härstammande, berättelse om faderns nit, så lydande: »Medan pater, piae
memo-riae, war sacellanus i Nordingeråd, war där en munk i Ullånger, som under
tiden döpte deras liius åt allmogen, wijgde salt. Den war en
söndagsmorgon i Ullånger och döpte funte kiätilen. Med detsamma kom salige pater
och tog kiätillen och kastade honom ut genom dörren och tog bror Erik vid
banden och ledde honom ut genom dörren. Postea incipiebat concionando
arguere superstitiosos auditores.»
2 Sv. Biogr. Lexicon, Art. Jon. Hambraeus, VI, s. 379. Enligt Axel
Oxenstiernas yttrande i rådet 1647 har Kenicius företagit blott en Visitation
i Norrland. Sv. Riksrådets protokoll XII, s. 68.
3 Handhr rör. Skandinaviens Hist. XVII, s. 54 f., där äfven tidigare
visitationer i Norrland, bl. a. ÄB. Laurentius Petris 1534, omförmälas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
