Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Linderholm. Om norrländska kyrkostadgar från 1500- och 1600-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
j 6
E. LINDERHOLM
utan gemenligen Aforlanden 1 eller Aørlanden,2 det senare långt
in på 1600-talet.3 »Wäster-Norrlanden» är en administrativ
storhet, som tillkommer först under 1600-talet. Ännu 1633 har man
en landshöfding öfver » Nor lan den och Lapmarcken».4 Först
genom 1634 års regeringsform och dess nya administrativa
indelning inrättas ett landshöfdingedöme, som omfattar »alle
IVäster-Norlarid och Lapmarken»5, d. v. s. hela dåv. svenska
väldet väster om Bottnen. Från detta oerhördt stora
höfdinge-döme frånskildes 1637 Västerbotten och Lappland som eget
län. Efter 1637 omfattade Väster Norrlands höfdingedöme alltså
Gestrikland, Helsingland, Medelpad och Angermanland samt
från 1645 äfven Jämtland och Härjedalen.6
I det kyrkliga språkbruket synes från midten af 1600-talet
och därefter Väster-Norrland ha betydt detsamma som
Hernösands superintendenti,7 som ju ock inrättades ett par år efter
1645 års administrativa indelning. Ganska naturligt, då
Väster-Norrlands län omfattade det centrala Norrland och de båda
sydligaste norrländska landskapen fortfarande i kyrkligt
hänseende hörde till ärkestiftet.
På grund af det sagda synes den förevarande stadgans nu
omhandlade titel icke kunna gå tillbaka till 1500-talet eller vara
afgörande för stadgans daterande till 1570-talet8 utan böra sättas
tidigast till 1630-talet, sannolikast till 1640-talet och dess
administrativa indelning af Norrland i civilt och kyrkligt hänseende.
Hambraeus har icke känt någon version jämte den af
honom tryckta. Emellertid har jag i UUB. N. 1900 funnit en
annan version, som bär den för frågan om stadgans ursprung
tvifvelsutan vägledande titeln: »Kyrkio-lagh, brukat aff gamble
praeposilisf>.
1 Gustaf I:s registratur, 23, s. 57 (1552); 24, s. 207 (1554).
2 Ibdm 23, s. 318 (1552). SRA. II: II, s. 593 (1582); s. 906 (1590); III: 1,
s. 110 (1593).
3 Sv. riksrådets prot. I, s. 7 (1628); II, s. 115 (1631); III, s. 81 (1633).
4 Ibdm III, s. 81.
5 Stiernman, Alla riksdagars etc. Beshith II, s. 903.
n Tills 1762, då under namn af Gefleborgs län frånskildes Gestrikland,
Helsingland och Härjedalen, hvarvid förblef till 1810 (M. Höjer,
Kominga-riket Sverige III, s. 19).
7 Jfr § 7 i Hernösandsartiklarna af 1653.
8 Uttrycket kyrko-tag är också, såvidt jag kunnat finna, ett för 1.500-talet
okändt begrepp, hvilket äfven det tillhör 1600-talet. Förut är kyrko ordning
liksom kyrko-balk det vanliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
