Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Linderholm. Om norrländska kyrkostadgar från 1500- och 1600-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NORRLÄNDSKA KYRKOSTADGAR 2 3
Emellertid gäller äfven om texten i N. 1900, att den saknar
säkra yttre vittnesbörd om stadgans ålder. I N. 1900, en i
prydligt svart skinnband bunden kodex in 4:0, har,
synbarligen efter för ändamålet skedd inbindning, af olika händer,
å olika tider, för praktiskt bruk inskrifvits ett antal
kyrkorättsliga stadgar af olika tid och ursprung, de flesta dock
tillhörande 1600-talet. Enligt anteckning å frampermens insida har
boken fordom tillhört Tuna kyrka i Medelpad och tidigare en
af dess kyrkoherdar, den på sin tid framstående prosten O.
Lidman, hvilken som lektor i Hernösand förvärfvat den 1655.1
Af allt att döma erhöll Lidman den då af sin svärfader, prosten
i Nordingrå, Mag. N. bozaeus, som enligt åtskilliga
anmärkningar och meddelanden i boken måste ha ägt densamma och
själf efter äb. Paulinis död 1646 2 gjort eller låtit göra bl. a. en
afskrift af Rudbeckius kyrkostadgar. 3 Det synes mig nu ganska
sannolikt, att Bozaeus, som blef prost 1642, efter sitt öfvertagande
af prostämbetet i Ångermanlands stora södra prosteri låtit
förfärdiga ifrågavarande kodex och i denna efter hand samlat för
ämbetet behöfliga stadgar och därvid äfven denna.
Så sannolikt detta än synes vara, kan man likväl icke
bygga någon datering af stadgarna ifråga härpå. Det må blott
tilläggas såsom i hvarje fall säkert, att den version af vår stadga,
som finnes i N. 1900, måste vara nedskrifven efter 1617, enär
af samma hand, af hvilken eljes intet finnes i N. 1900,
omedelbart förut å samma blad, likvisst å föregående sida, men med
samma bläck och synbarligen samtidigt nedskrifvits ett aktstycke
från 1617. Handstilen tillhör säkert 1600 talet. Huruvida den
i och för sig tillhör början eller slutet må lämnas oafgjordt. Jag
har funnit till typen närstående stilar såväl från 1600-talets
början som dess slut. Sannolikast synes mig vara, att den är från
1600-talets midt. Då man såsom här har att göra med en
afskrift, är ju för öfrigt handstilens ålder icke afgörande, äfven om
1 Enligt hans egenhändiga anteckning å permen: »Olaus Lidman
ute-batur pro suo die 20 Octobris Anno Christiano MDCLV.»
2 Se s. 209, där ett bref från Saligh Paulinus meddelas.
3 Jfr å ena sidan anmärkningarna å s. 161 samt afskriften af AB.
Paulinus’ bref s. 209 och å andra sidan Upsala domkapitels protokoll för
den 2s/ä 1644, där prosten Bozaeus nämnes som adressat till ett åtgående bref
i den sak, som på båda dessa sistnämnda ställen är i fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
