Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Elof Haller. Bidrag till den kyrkliga lagstiftningens historia i Sverige under 1700-talet - I. Lagstiftning rörande sabbatshelgd - II. Indragning och förändring af helgdagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 2
ELOF HALLER
öfverensstämde med den i fråga om yttre kyrklig observans
stränga anda, som härskade under Karl XI:s tid, än med
tidsförhållandena under 1700-talets senare hälft. De separatistiska
rörelserna och ännu mer den tilltagande indifferentismen voro ej
ägnade att framkalla åtlydnad för de stränga bestämmelserna
från ortodoxiens tid. Krafvet på religionsfrihet framträdde äfven.
Prästerskapets sträfvanden synas också efter midten af
1700-talet mest ha riktat sig mot sådana missbruk, som inverkade
störande på gudstjänstfirandet, men ej heller i detta afseende
åstadkommo de förnyade förordningarna önskad verkan. Att
samtliga äldre stadganden i så bestämd form återupplifvades i
kung. plakatet den 26 februari 1793, sammanhängde utan tvifvel
med den reaktion mot upplysningstidens öfverdrifter, som vid
denna tid gjorde sig gällande.
II.
Indragning och förändring af helgdagar.
Utom de dagar, som fortfarande i vårt land firas såsom
helgdagar, bibehöll den svenska kyrkan från den katolska tiden
åtskilliga andra helgdagar, hvilkas firande afskaffades under
1700-talet. Dessa senare voro Marie besökelsedag (d. 15 augusti),
Skärtorsdagen, fjärde dagen i de stora högtiderna jul, påsk och
pingst, apostladagarna och de s. k. gångdagarna. Firandet af
tredje dagen i de stora högtiderna hade tidigt upphört i svenska
kyrkan, om det ens någonsin varit vanligt.1
Af de dagar, som firades till apostlarnas ära, funnos i vår
gamla almanacka flera reminiscenser, t. ex. Petri cath. (d. 22
februari), en dag, som firades till minne af Petri föregifna
biskopsämbete i Antiokia, samt Petri fäng. (d. 1 augusti), till minne
af hans fångenskap (Apg. 12 kap.). De dagar, som i vår
nuvarande almanacka bära namnen Anders (Andreas), Jakob,
Bartolomeus, Matteus o. s. v., firades till minne af dessa
apostlar.
1 Anjou, a. a., s. 304. Jfr Prästest:s prot. d. 21 mars 1743 och Sam.
Rogbergs memorial i Justitiedep:s prot. d. 23 okt. 1738.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
