Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Elof Haller. Bidrag till den kyrkliga lagstiftningens historia i Sverige under 1700-talet - II. Indragning och förändring af helgdagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 2
ELOF HALLER
—39 års riksdag af friherre Henrik Jakob Wrede af Elimä.
Wrede var vid denna tid major, blef sedan landshöfding i
Savolaks och dog 1758. Han utöfvade vid flera riksdagar ett stort
inflytande. Han tillhörde först holsteinska partiet och blef efter
detta partis upplösning ifrig anhängare af hattpartiet. I det
vidlyftiga memorial,1 som Wrede inlämnade vid riksdagen 1738,
och hvari han föreslog indragning af 21 helgdagar, anför han
hufvudsakligen två skäl för sitt förslag. Det ena är, att genom
en sådan åtgärd söndagens helighållande skulle i hög grad
befordras, det andra, att landet skulle erhålla stor ekonomisk vinst
af det ökade antalet arbetsdagar.
Wrede börjar sitt memorial med att betona, »huru ganska
nödigt det är, att sabbatsdagen lyses uti större helg och frid,
än den nu för tiden är öfver allt i vårt kära fädernesland?.
Orsaken till att sabbatsdagen ej firades på tillbörligt sätt finner
W. i det alltför stora antalet helgdagar. »Hvad kan häraf följa
annat, än att sabbaten, som är Guds egen, af honom själf lyst
i fred för hela världen och påbuden med löfte om välsignelse,
måste gifva väg och förlora pris för andra dagar, som af
människor påbjudna äro?» Sabbatsbudet har aldrig upphäfts, »mera
än quoad ceremonialia». Står således sabbatsbudet fast intill
världens ände, »så frågas då, om någon öfverhet, land eller folk
i världen, som har antagit den Heliga skrift för ett rättesnöre,
har makt att förminska antalet af de arbetsdagar eller föröka
antalet af de sabbatsdagar, som Gud föreskrifvit. Jag menar
oförgripligen nej.» W. lämnar därefter en historik öfver de mindre
helgdagarnas uppkomst. Gustaf Vasa bibehöll apostladagarna,
men detta skedde, »på det de påfviske icke skulle hafva rum
för den förevitelsen, att han skymfade kristna församlingens
prydning uti martyrernas och helgonens afskaffade minnen».
Därefter öfvergår W. till den nationalekonomiska synpunkten.
Han beräknar antalet »arbetande människor» i Sverige och
Finland till åtminstone en million. Om dessa nu onödigtvis fira
21 helgdagar om året, så gå 21 millioner dagsverken årligen
förlorade. Den därigenom förorsakade förlusten måste beräknas
till mer än 11 millioner daler kopparmynt. Fastän öfverheten
nyligen genom en förordning sökt hämma »lättjan och
själfs-våldet» på helgdagarna, »så rönes dock, att de uti alla handt-
1 Memorialet är dateradt d. 4 aug. 1738 och finnes i Utskottshandlingar
1740—n:r 33: 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
