Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Elof Haller. Bidrag till den kyrkliga lagstiftningens historia i Sverige under 1700-talet - II. Indragning och förändring af helgdagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL DEN KYRKLIGA LAGSTIFTNINGENS HISTORIA I SVERIGE 6 I
öppna vägen till lasters och själfsvålds begående».
Deputatio-nens medlemmar instämde i allmänhet med kyrkoherde
Her-monius.
Teol. lektorn Samuel Rogberg (från Växiö stift) inlämnade
vid ett följande sammanträde ett skriftligt yttrande,1 hvari han
bemötte den motivering, som Wrede förebragt i sitt memorial.
»Den vidskepelse», yttrar Rogberg, »som i memorialet omtalas
skall vara hos gemene man, att så snart klockan är rörd på en
lätthelgedag, är dagen för dem så helig, att knappt någon
husbonde får sin dräng att spänna för, veta vi hos oss och på våra •
orter intet utaf.–- Att betaga folken i landene den förmån
att ej på alla dagar, som härtill skett, få gå till Guds hus och
höra Guds ord finner jag alldeles orådligt och ganska
eftertänk-ligt. Hvad rörelse häraf i landene kunde blifva, torde ej heller
nu så lätt stå till att uträkna».
Vid ett nytt sammanträde af justitiedeputationen voro
samtliga ståndens talmän närvarande, såsom fallet brukade vara, då
någon fråga rörande religionen behandlades. Ärkebiskopen Jöns
Steuchius yttrade sig emot Wredes förslag. Landtmarskalken
K. G. Tessin ställde sig mera sympatiskt till förslaget, men
ansåg, att frågan borde uppskjutas till en följande riksdag,
hvilket äfven blef deputationens beslut.2
Frågan återupptogs vid riksdagen 1740—41. Det visade
sig då, att prästerskapets ståndpunkt undergått en väsentlig
förändring under den korta tid, som förflutit sedan föregående
riksdag.
Först behandlades Wredes förslag i justitiedeputationen.
Prästeståndets deputerade uttalade därvid inga principiella
betänkligheter emot förslaget, utan höllo före, att en minskning
i antalet helgdagar skulle vara nyttig, då söndagen därigenom
borde komma att hållas i bättre helgd. Då prästerna dock
hyste någon betänklighet mot förslaget, berodde detta på fruktan
för klander från allmänhetens sida. »Någon förändring
därutinnan skulle tilläfventyrs tillskrifvas prästeståndet, likasom de
gärna skulle se, att de genom sådana apostledagars afskaffande
sökte någon förminskning i sysslor och arbete med predikan,
hvarföre ock prästeståndet för sin del icke gärna ville vara del-
1 Justitiedep:s prot. d. 23 okt. 1738.
2 Justitiedep:s prot. d. 26 okt. 1738.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
