Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Elof Haller. Bidrag till den kyrkliga lagstiftningens historia i Sverige under 1700-talet - II. Indragning och förändring af helgdagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 2
ELOF HALLER
aktig i någon proposition, som skulle hafva en sådan eller annan
osmak med sig».
Bondeståndets ledamöter i justitiedeputationen fasthöllo den
mening, som ståndet förfäktat vid föregående riksdag, och
af-styrkte hvarje förändring. Bönderna framhöllo, att
apostlada-garnas firande ej vore något hinder för arbetet, som på
landsbygden alltid brukade förrättas på dessa dagar, sedan
gudstjänsten blifvit hållen.
Slutligen förenade sig justitiedeputationen om ett förslag,
som i allt väsentligt innebar ett instämmande i friherre Wredes
motion. Den i motionen framhållna nationalekonomiska
synpunkten upptogs äfven i deputationens motivering. Särskildt
betonades, att dessa helgdagars införande var en rent mänsklig
inrättning, som äfven kunde af människor förändras, i all
synnerhet som de nämnda helgdagarna vore en kvarlefva från den
katolska tiden. I stället för predikan skulle nu på
apostlada-garna hållas katekesförhör med ungdomen, »hvarigenom nogsamt
visas, att ingen förevitelse skäligen kan hafva rum emot
prästerskapet, att de skulle åstunda denna förändring för lisa och
förminskning i arbete med predikan, utan få de ett långt
besvärligare, men likväl nyttigare att syssla med, när de
undervisningsverket och katekiserandet således skola utföra». Såsom
hufvudändamålet med den föreslagna förändringen angafs, att
sabbatsdagen och de stora högtidsdagarna så måtte komma att
hållas i bättre helgd. Då deputationens betänkande skulle
justeras, gjordes af bönderna den hemställan, att
Kyndelsmässo-dagen måtte bibehållas, enär denna helgdag inföll på vintern
och således ej kunde anses hindra landtmannens arbete. Denna
hemställan bifölls af deputationen. Äfven beslöt man föreslå,
att Johannes Döparens dag, Mikaelidagen och Allhelgonadagen
fortfarande skulle firas. Hvad böndagarna angår, föreslogs att
minska deras antal från fyra till två.1
Justitiedeputationens förslag bifölls i samtliga stånd utom
bondeståndet. I det sistnämnda ståndets protokoll den 11 augusti
1741 heter det: »Och fanns godt att igenom extract. protocolli
hos de öfriga stånden påstå, att den vanliga inrättningen såsom
ländande till Skaparens ära samt församlingarnes uppbyggelse i
kristendomen äfven hädanåt å landet må blifva bibehållen».
1 Justitiedep-.s prot. d. 28 maj, 22 juni 1741. Justitiedep:s betänkande
(öfver Wredes memorial) d. 23 juni 1741.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
