Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Elof Haller. Bidrag till den kyrkliga lagstiftningens historia i Sverige under 1700-talet - II. Indragning och förändring af helgdagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL DEN KYRKLIGA LAGSTIFTNINGENS HISTORIA I SVERIGE 6 I
före katekesförhöret en kort predikan på dessa dagar skulle
hållas.
Det dröjde dock ej så många år, innan förslag ånyo väcktes
om de mindre helgdagarnas indragning. Ett sådant förslag
förelåg vid riksdagen 1755 — 56, denna gång egendomligt nog väckt
af en representant i bondeståndet, Jakob Larsson från
Värmland. I prästeståndet bekämpades förslaget särskildt afprosten
Samuel Rogberg, som förklarade, »att detta gåfve allt för stort
prof af ständers resolutioners och göromåls opålitlighet, när det,
som afslutas en riksdag såsom ständigt och fast blifvande, kastas
en annan alldeles öfver ända». På grund af präste- och
bondeståndets afvisande hållning förföll frågan för denna gång.1 Samma
utgång fick saken vid riksdagen 1760—62, då borgarståndet
enade sig om ett förslag, att tredjedagarna i de stora högtiderna
skulle firas i stället för fjärdedagarna, och att apostladagarna
skulle »i så måtto indragas, att texterna för samma dagar
följande söndag i ottesången förklaras och däremot förhör med
ungdomen flitigare anställas». Arkebiskop Samuel Troilius och
biskop Engelbert Halenius m. fl. uttalade sympatier för förslaget,
som dock förkastades i prästeståndet.2
Vid öfvergången från frihetstiden till den gustavianska tiden
var frågan ändtligen mogen att lösas. Borgerskapet påyrkade
i sina besvär vid riksdagen 1769—70, att de mindre helgdagarna
skulle indragas. Samma förslag väcktes inom kammar-,
ekonomi-och kommersdeputationen af hofintendenten Per Tham.
Depu-tationens förordningsutskott tillstyrkte förslaget, men då det
föredrogs i deputationen, gaf det anledning till en längre diskussion,
hvarvid särskildt flera af ridderskapets och adelns deputerade
uppträdde mot den föreslagna förändringen. Vid verkställd
votering röstade bondeståndets samtliga deputerade mot
förslaget, däremot borgarståndets deputerade enhälligt för detsamma
Prästeståndets och adelns ombud biföllo förslaget, de förra med
8 ja mot i nej, de senare med 11 ja mot 4 nej.3
Bondeståndets deputerade instämde i två skriftligt affattade
1 Prästest:s prot. d. 20 mars 1756. Kammar-, ekonomi- och
kommers-deputationens prot. d. 8 mars 1756.
2 Prästest:s prot. d. 19, 22, 26 jan., 4 maj 1761. Prästest:s deputerades
öfver ecklesiastikärenden prot. d. 7 maj 1761, 26 maj 1762 i Prästest:s ensk.
handlingar 1760—62.
3 Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationens prot. d. 7 sept., 1, 6,12
dec. 1769 i Utskottshandlingar 1769—70, n:r 43.
Kyrkohist. Årsskrift 1911. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
