- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tolfte årgången, 1911 /
80

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Elof Haller. Bidrag till den kyrkliga lagstiftningens historia i Sverige under 1700-talet - II. Indragning och förändring af helgdagar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7 2

ELOF HALLER

delväg föreslogs af biskop Jonas Fahlenius i ett till prästeståndet
inlämnadt betänkande, hvari han yttrade: »Ändtligen skulle man
ock vilja behålla åminnelsen af dessa apostledagar, så kunde de
allesammans slutas uti en, och en dag för alla förordnas äfven
som det är skedt med Allhelgonadagen.»1

Efter flera debatter beslöt prästeståndet att för sin del
bifalla bondeståndets anhållan, att predikan skulle hållas på
apostladagarna.2 Att flere medlemmar af prästeståndet endast med
tvekan röstade för en sådan lösning af frågan, framgår af deras
uttalanden under de förda diskussionerna. Den myndige prosten
i Nyköping (sedermera biskopen i Strängnäs) Jakob Serenius
yttrade: »Efter man ändteligen vill ställa bönderna till freds
häruti, så tyckes mig, man intet bör gå längre än deras petitum,
så att om man ändteligen beviljar dem predikan på
apostelda-garne, bör det ske med det förbehåll, att förordningen i allt öfrigt
skall vara i sin fulla kraft. Eljes får bonden den tron, att han
kan kullkasta lag och förordningar, bara han är nog envis på
riksdagen, hvilket är en farlig tro för oss.»8

Bondeståndet ådagalade emellertid stor tacksamhet för det
gjorda medgifvandet. En deputation på 24 personer med
bondeståndets talman, Olof Håkansson, i spetsen infann sig i
prästeståndet, »tackandes för prästeståndets benäget gifna bifall till
gudstjänsts hållande på apostladagarna med försäkran, att
bondeståndet i alla görliga mål skall finnas redoboget till tjänst
igen».4

I enlighet med prästeståndets beslut afläts d. 18 juli 1743
en skrifvelse af ständerna, hvilken gaf anledning till en kungl,
förordning af den 25 juli 1743. Däri heter det, att egentliga
anledningen till predikningarnas afskaffande på de mindre
helgdagarna varit, att man dels velat åstadkomma bättre
söndags-helgd, dels velat förebygga lättja oah själfsvåld och befordra
arbetsamhet. Intetdera ändamålet hade dock vunnits. Därför
påbjöds nu, att man skulle återgå till den förra ordningen, hvad
apostladagarna och andra mindre helgdagar beträffade, så att

1 Prästest:s bref, memorialier etc. 1742—43, n:r 16.

J Prästest:s bref, memorialer etc. 1742—43, n:r 48. Prästest:s prot. d. 14
maj 1743.

3 Prästest:s prot. d. 6 nov. 1742.

4 Prästest:s prot. d. 9 juni 1743.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1911/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free