Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Isak Collijn. Bibliografiska Miscellanea - X. Manuale Upsalense 1487. Ett förberedande meddelande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 12
ISAK COLLIJN
ordagrant samma lydelse. Redan detta gör det troligt, att detta
manuale är afsedt »ad usum dioecesis Upsalensis», en
bestämning för hvilkens riktighet äfven flera andra omständigheter tala,
af hvilka jag här blott vill framhålla de viktigaste.
Välsignelsen af dopfunten, consecratio fontis, inledes med en
litania, hvars helgonlängd är helt och hållet uppsvensk; sancte
laurenti, erice, vincente, olaue, eschille m. fl. ora pro nobis. I
Äbomanualet finnes här naturligtvis s. henrice tillagd.
I begrafningsritualet finnes en bön, i hvilken endast de båda
helgonen Laurencius och Ericus åkallas. S:t Lars var Upsala
domkyrkas skyddspatron, Erik Sveriges rikes.
I såväl manualet som Upsalabreviariet finnes bland
välsignelserna af födoämnena en bcncdictio seminis, som icke återfinnes
i de andra manualena. Denna benedictio torde hafva varit
betecknande för Upsalariten och stå i sammanhang med bruket
att öfver åkrar och ängar i Upsala närhet föra Erik den heliges
relikskrin för att välsigna den blifvande grödan. Tillsammans
med denna välsignelse förekommer äfven i Upsalamanualet en
benedictio super sagenam, en välsignelse af fisknätet, som jag
icke kunnat återfinna i några andra svenska ritualböcker.
Slutligen synes detta manuale företrädesvis hafva varit
användt i upländska och norrländska kyrkor: en del af bladen i
Stockholmsexemplaret härstamma ju från Högs kyrka i
Gefleborgs län och de i Landsarkivet i Upsala tillvaratagna bladen
hafva inkommit med arkivalier från Vendels kyrka i Upland.
En i denna kyrka af mig verkställd efterforskning efter flera
blad af manualet blef resultatlös.
Af Upsalamanualet har jag äfven haft att tillgå tvenne
handskrifter, hvilka, oaktadt de äro mycket defekta, dock varit mig till
stor hjälp vid textens rekonstruerande, särskildt för det viktiga
vigselformulärets vidkommande, som till stor del saknas i det
tryckta manualet. Den äldsta af dessa handskrifter är en
Up-salacodex, C 424, som troligen en gång tillhört Upsala
domkyrkas bibliotek och som torde datera från 1400-talets förra
hälft; af densamma finnas endast 15 blad kvar. Den andra
handskriften tillhör Kungl, biblioteket i Stockholm och omfattar
31 blad, men är senare, från 1400-talets slut, och af en mycket
vårdslös och felaktig redaktion. Den är bunden i ett nytt
pappband, men har pä det gamla omslaget haft titeln: Manuale
Membr. Dioecesis Upsalensis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
