- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tolfte årgången, 1911 /
15

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén. Skrifter (forts. fr. föreg. årg.) - Om världsliga präster

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ROSÉN, OM VÄRLDSLIGA PRÄSTER

II

(Matth. 23: 37), därest han förut ropat weh i medömkan och kärleks
nit. Uti sådant mins Jesu sannings och kärleks sinne önskar iag at1
alt bättre och tätare iklädas, omgiordas och bewäpnas mot all lögn
och mord, klenmodighet2 och wrede.

§43. Och fortfar nu i betraktelsen af3 weråslige prästers
embets-förrättningar medelst bön och förbön. Wore de botfärdige, at de
kunde bedia för sig sielfwa, så behöfde de wist bönen, besynnerligen
til at blifwa löse ifrån de starka snaror, däri de fångne ligga. Och
sedan de kommit til kraffter i trone och Andans fria styrka, kunnande
på kongeliga prästers wis med Christo gå ut til andras hielp genom
en segrande tros förböner, då kunde desse männerna, som fordom
woro werldslige präster, men nu blifwit frie Christi tienare, förena sig
med få sina trognaste bröder och effter böne-andans fria drifft
anhålla hos Gud, at de willfarande måtte komma til rätta. Då torde
dem tildelas något mått af Pauli kärlek, som wil sielf häldre wara
anathema än se judarnas otro (Rom. 9: 3, cap. 10: 1).

Huru skulle desse kunna stå på predikstolen och NB för
werlden beklaga de wällsintas oförstånd i theorien? På torget och i
kyrkan finnas ju samma slags åhörare och förebediare. Prästerne
kunna sielfwe blifwa warse dödeliga kätterier i praxi hos sig och sina
åhörare, såsom ock andre blinde kunna se mycket sådant, iag menar
practiska willfarelser, werldslustar och synder. Likwäl bruka de
intet at med particuliera förböner offenteligen på prediksstolarna
utmärka sådana hæreticos practicos eller werldsälskare, t. ex. de giriga,
som kallas goda hushållare; de äredryga, hwilkas ambition man
räknar för en dygd; de galanta, som hållas för belefwade och artiga; med
flera sådana, som altid fara wille med hiärtat och weta intet Guds
wägar (Ebr. 3: 10).

§ 44. Förbönsförrättningen tilwälla de werldslige prästerne åt
sig alt för högmodigt, ty hon är af ganska stor wärdighet. Den som
sielf ännu står under första bättringen eller eljest i anfäktning och
twifwelaktig strid emot sina egna diabolister, den är ännu intet i
stånd at med segrande krafft bedia för andra, d. ä. tillika bestrida
deras och sina egna fiender. Gud plägar icke lägga för stora bördor
på siälar, som begynna. Likwäl, alt effter som man blir trogen i Jesu
förböns krafft at besegra sina egna synder och mörker, så begåfwas
man ock med kraffter och kärlek til at hielpa andra i deras strid mot
wilfarelser och elände. Så giorde Samuel. Se 1 Sam. 12: 18—25.

1 Ej i T. 269. 2 T. 269 klemmighet. 8 T. 269 om.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1911/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free