Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén. Skrifter (forts. fr. föreg. årg.) - Om världsliga präster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TO
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
Det är ock troligt, at Samuel genom sina förböner hos Gud uträttat
ju så mycket til Goliaths nederlag, som Davids slungo-sten.
Sammalunda ligger och nu mänger öfwad Jesu stridsman fördold i
dödskamp mot mörksens makter, och de segers kraffter han undfår,
blif-wa sedan, när Gud så godt finner, framburne genom andra swagare
christna, som ännu äro mer wärksamme utwärtes. Derföre måga
desse, när Gud brukat dem, ingalunda mena, at de förrättat något
stort, fastän de brukat slungan (i Sam. 17: 49). En enda i Gud
befästad och indragen siäl kan på en tima med sin bön hos Gud och
och fördolda hiärte-strid mot satan utwärka mera seger, sällhet1 och
fromma i Christi kyrka än eljest månge äfwen wälmente lärare
genom långa tiders arbetande (och talande)2 ur en icke så diup grund.
Detta ware både för präster och mig et motgifft emot högmod, då
satan wil fresta och uphöija, likasom man hade giordt något. Jesus
befäste ödmiukheten i dem, som sanningen älska!
§ 45. Werldslige prästers böner, dem de såsom
embetsförrätt-ningar hålla, bestå endast på handbokens formulär, ty i krafft af
präs-ta-eden och kyrkolagen äro de så fast och noga därwid bundne, at de
intet få bedia fritt ur den H. Anda. Se nya kyrko-ordn. cap.
21 § 2, cap. 22 § 2, cap. i § 7 samt handbokens kongeliga påbud,
dat. Stockholm d. 22 Julii A:o 1693, derest wid straff och wite
strängeligen och alfwarligen förbiudes at bruka några andra ord i
offente-liga böner, än i handboken föreskrifwit är. Der befalles ock at
oförändrat och ostympat i akt taga alt hwad i henne affattat och
föreskrifwit finnes.
Jag wil nu intet gå in i widlyfftigt bepröfwande,
a) om detta budet är Guds bud, ej heller fråga, om
Archiebiskop-arne M. Abrahamus, Olaus Mart[ini], Petrus Kenicius etc., som
handboken författat och öfwersedt, warit så infallible, at de sielfwe intet
ord upsat uti formulären af
b) egen godtycko, utan i alla delar rent och tryggt hafft den
Heliga Andas ingifwelse. Utan iag må allenast lemna til uplysta
och öfwade bediares efftersinnande.
c) om de i dag kunna upsättia et böne-formular ur så
lifsfly-tande källa och theophneustie, så at de sielfwe i morgon och alla sina
lefnadsdagar skola kunna upläsa samma formulär utan skrymteri och
egenwilligt missbrukande af Guds namn effter deras egna wähl och
dynkel. An mera,
1 T. 269, salig-het. 1 T. 269.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
