- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tolfte årgången, 1911 /
17

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén. Skrifter (forts. fr. föreg. årg.) - Om världsliga präster

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ROSÉN, OM VÄRLDSLIGA PRÄSTER

17

d) om de kunna råda och persvadera andra i gemen at med
utwärtes effterläsande apa dem effter, oaktat deras olika inra1
tillstånd. Och änteligen

e) om de utan egensinnighet och mästerskap öfwer Guds barnas
tro och den H. Andans drifwände bönekraffter i de brinnande
bö-ne-altaren kunna understå sig at pålägga samma formulär allom i
gemen, at de måste komma i kyrkan och läsa up dem, utan at med
David, Daniel, Jeremia, apostlarna och de första christna få lof at
bruka de orden, som den H. Andas utgutna böne-gåfwa otwungit
låter framflyta (Act. 4: 24, 31). Kan hända, at de konungar och
biskopar, som utgifwit handboken, icke hafft det förtroende til
prästerna, at Guds ande wore i dem, så at de kunde bedia ur hans källo.
Och at således, i brist på goda män, war rådeligare at lemna dem
någon pædagogisk handledning än at låta dem frambära en hop oråd
och förargelser ur sin egen anda, som hwarken ägde Guds rökelse
eller kärleks-eld. Dock är saken därmed ej ursäktad. Jag har eij
heller at giöra med de förledna tider. Nu är helt annat folk i Swerge
här och där kringströdt. Här finnas trogne förbediare, som af Gudi
undfått mycken rökelse til wålluktande böner (Apoc. 8: 3, 4), och
somlige äro nu icke blott2 rykande wekar, utan stå såsom brinnande
bloss och eldspelare up åt himmelen. Derföre är icke allena
otilbör-ligit at twinga dem til kyrkorna, ty de hafwa böne-cabinet i hiärtat,
utan det wore ock antichristiskt at wilja med lekamligit straff och
werldslig öfwerhets makt binda dem wid handbokens formulär. Se
härom min förklaring om gudstienstens och kyrkotienstens
åtskillnad, § § 13—20.

§ 46. Främst uti Gottfrid Arnolds Paradis-lustgård citeras ur
Hornbeckii Epistola ad Duræum, pag. 369, dessa Apollonii3 ord: »Wi
ogilla ock de offenteliga böne-formular, NB som med wåld såsom
nödige och wäsenteliga delar i gudstiensten pålägges samweten, NB
fastän de effter materien och innehållet woro wäl sammanfattade.
Ty på det wiset, när de således införas, warda de til orättfärdiga
wåldsamhets instrumenter mot kyrkans rättsinniga barn. Ty af
Christo och apostlarna äro inga böne-formular föreskrefne såsom
absolut nödwändiga, då likwisf i deras förordningaringen brist eller
mangel är i gudstienstens wäsenteliga stycken.» Se mer sådant i
Gottfrid Arnolds företal, loc. citat.

1 T. 269; V. inra olika.
4 T. 269 lik wäl.

Kyrkohist. Årsskrift 1911.

2 Ej i T. 269. 3 T. 269; V. Apollinii.

2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1911/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free