Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén. Skrifter (forts. fr. föreg. årg.) - VI. Om himmelrikets nycklar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSÉN, OM HIMMELRIKETS NYCKLAR
35
lefwande troo, ja, en så stark troo, at han (Jon 2: 5) mit i fiskens
buk trodde, at han då skulle komma upp i Jerusalems tempel. War
icke detta en stark och stor troo, som wågade lifwet at förkunna
de Ninevitiske hedningar död och undergång utan lindrande wilkor,
med bättring [och] förmaning? Att Jonas förut eij straxt åtlydde
kallelsen och efter predikandet råkade i torcka och oroo, deruti har
både Moses (Exod. 3:4) och Elias (1 Reg. 19: 3, 4) på sit wijs warit
hans föregångare, hwilkas swagheter Guds anda icke opptecknadt
till at der med excusera och sminka de ogudacktiga prästernas
onda sak med, såsom Hr Biskopen det försöker äfwen ock med
Petri snafwande i Gal. 2: 8, 14.
§ 16. Äfwen så missbrukas 1 Thess. 2:13 tillät inbillade döfwa,
att andelösa prästers munväder och minnes läxor är lefwandes Guds
ord. Neij, Paulus tahlar om sådan predikning, som han sielf hört
af Gud och frambär efter Andans drift och Christi innerliga wärkning
(Rom. 15: 18, 19; 2 Petr. 1: 21), hwilket de ogudacktiga skriftlärde
icke måga röfwa till sig (Jer. 8: 8, 9).
§ 17. Herr Biskopen påstår i sitt senare bref, at skriftestohlen
bör besökas för nattwarden, emedan helgonen, biskopparna och
diaconi (Phil. 1: 1), som äga Guds anda (1 Thess. 4: 8), de hafwa
sådant beslutit och befalt för de swagas skull och för god ordnings
hållande. Hwar wid påminnes denna gången:
1:0. Af kyrckio-historien kan man see, hwad för helgon de warit,
som satt sig så styft på skriftestohlen. See G. x\rnolds
Kirchen-Historie1 och Abbildung [der ersten Christen].
2:0. Om än Guds anda fordom fått råda i helgon till at inrätta
en god ordning efter då warande tillstånd och omständigheter (1
Cor. 11: 34, cap. 14: 40), så har han dock aldrig der med lagt en
snara om wåra samweten, wij som nu lefwa i andra tijder och
förändrade beskaffenheter. Til exempel när Paulus gaf ut
krigs-articklar (om jag så må kalla hans kyrckio-ordning), då hade han
folck, som war församlat till strids, men den, som här will inrätta
kyrckio-lag, ban ware först angelägen om at wärfva Christo et
lefwande stridsfolck, een trogen hop, utkallat ifrån den hedniska
mun-christenheten.
3:0. Ändock sådant wore, så måste likwäl en christelig frihet
altid noga bewakas, at wedertagna kyrckio-bruk icke giöras
nödwän-diga till sabligheten (Gal. 2: 4, 5; cap. 5: 2, 4; cap. 6: 13, 15, 16).
4:0. Hwad de2 swagawidkommer,såmedgifwer jag, at de kunna
1 P. -historia 2 P. de«. Jfr not 2, s. 124.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
