Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén. Skrifter (forts. fr. föreg. årg.) - VIII. Om evangelisk tolerans i religionsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSÉN", OM EVANGELISK TOLERANS I RELIGIONSMÅL
6l
Det går dock icke an at commendera christnas samweten såsom
oxar. Sedan Gud ingaf Luthero mod och krafft at separera sig
från påfwens kyrkio-wälde, hafwa både höge och låge så tydel[igen]
förestäldt denna saken, at Christus, som tilstädes är, wäl hade
orsak at säija: »Jag hafwer låtit pipa för eder. .. Jag hafwer
ock låtit siunga sorga-sång til eder ... Tyro och Sidoni skal
drä-geligare warda på dommedag än eder (Matth. 11: 16—22).
Bland de förnäma, genom hwilka Gud låtit afmana deras
gelikar från samwetstwång, wil jag nu anföra kejsar Maximilian
II, hwilken til generalen von Schwend således skref:
»Gudaktig-hetens eller samwetsmålen wilja intet skipas med swärd. Icke
kan heller någor annat tänka, i hwilken någon hog til gudaktighet,
honetteté, frid och rolighet qwar finnes. Dessutan hafwer ock
Christus och hans apostlar lärdt oss helt annat (än samwets
twång), ty de brukade icke annat swärd än tungan, Guds ord
och et Christo anständigt lefwerne. Deras seder böra nu invitera
och locka oss at följa dem effter, så wida och såsom de effterfölgt
Christum». Se Samlung auserlesener Materien zum Bau des Reichs
Gottes, 9 Beytrag, pag. 55. Ibid. 3 Beytrag, pag. 311 anföres
ock Owenus för de lärda så talande: »Skrymtare wilja införa en
werldslig makt och myndighet, som utöfwas med jordiska wapn.
Därföre i stället för påminnelser, förmaningar och broderliga
bestraffningar, som med största lindrighet och frid i den H[elga] Anda
brukas skulle, upfylles nu alt med tyrannie och ambition, med
stämningar, processer, böter, buller och oro1». I et gammalt
manuscript har jag ock sedt, at när konung Johan 3:die i Swerige
såg, at Lithurgien eij kunde mot undersåtarenas wilja införas, så
wardt han stilla, säijandes: »Video me non esse dominum aut regem
conscientiarum.» Wi se, at wi icke äro konung eller herre öfwer
samweten.
§ 35. »När hwar och en sin sysla skiöter, så går alt wäl, ehwad
oss möter». När nu werldslig öfwerhet sträfwar effter at skiöta2 sin
sysla och Christus får regera sit rike, då går alt wäl til. Bland
lutheraner borde det wara uppenbart i ord och gärning, at werldslig
öfwerhet icke fådt fullmakt3 eller befallning af Gudi til at såsom
öfwerhet genom swärd, placat och allahanda civil-straff intrycka
Guds och Christi lefwande kännedom i siälar och dermed giöra
dem saliga. En hednisk och catholisk öfwerhet är ju ock af Gudi
(Rom. 13) och bör likwäl icke twinga undersåtarena til at tro
1 T. 269 och N. 1637 ord. 3 T. 269 och N. 1637 giöra. " T. 269;
V. makt; saknas i N. 1637.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
